Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 12.10.2022/Pykälä 129

855/01.04.01/2022

Stadsfullmäktige 18.5.2022 § 63

 Ledamoten Satu Nybäck lade för den socialdemokratiska fullmäktigegruppen i Lojo fram följande motion som dessutom hade undertecknats av ledamöterna i De Grönas fullmäktigegrupp Anna-Maija Kallio, Laura Skaffari, Anna Mustalahti och Heli Kurimo samt ledamoten i Vänsterförbundets fullmäktigegrupp Tiina Liimatainen:

"Vi befinner oss i en situation där tillgången på personal inom småbarnspedagogiken är utmanande. Lojo stad bör fundera på de faktorer som ökar Lojos attraktivitet som arbetsgivare. Som en följd av social- och hälsovårdsreformen kommer en betydande del av den personal som blir kvar i kommunen att arbeta inom småbarnspedagogiken, så även av denna anledning ska man ta hand om denna personalgrupps välbefinnande och förmåga att orka i arbete.

Personalen inom småbarnspedagogiken är skyldiga att gå ut i sitt dagliga arbete, oavsett väder. Det finns även en naturförskola i Lojo, vars främsta lärmiljöer är skogen med omnejd.

Personalens skyldighet att vara ute kommer fram i både planen för småbarnspedagogik och förskoleundervisning. I planen för småbarnspedagogik nämns till exempel att utflykter i de närliggande skogarna hör till småbarnspedagogiken i Lojo och enligt planen för förskoleundervisning rör man sig med barnen mångsidigt både inomhus och utomhus och i näromgivningen. Säkerheten i lärmiljöer lyfts också fram i planen för förskoleundervisning. 

Skyldigheten till mångsidiga utomhusaktiviteter bygger alltså starkt på arbetsgivarens anvisningar och vid utomhusvistelse i olika miljöer är lämplig klädsel för personalen väsentligt. Kläder spelar också en viktig roll för arbetssäkerheten i olika lärmiljöer. Det är till exempel viktigt att ha rätt sorts skor när man rör sig i skogen och på vintern är lämplig klädsel en förutsättning för trygga utomhusaktiviteter. Dessutom går det med rätt sorts klädsel att öka synligheten för personalen när man rör sig ute i skymning/mörker.

Behovet av lämpliga kläder är uppenbart när personalen inom småbarnspedagogiken utför en uppgift som krävs av arbetsgivaren, men kostnaden för lämpliga kläder återstår för personalen själva att betala. Det är möjligt att deklarera arbetskläder som kostnader för förvärv av inkomst, men utifrån det besked som fåtts av skattemyndigheten är arbetskläder inte avdragsgilla för personalen inom småbarnspedagogiken. 

I diskussioner med personalen inom småbarnspedagogiken om trivseln i arbetet har utomhuskläderna som krävs av arbetet kommit fram flera gånger. Genom att stå för kostnaderna för kläder eller delta i kostnaderna skulle Lojo stad få möjlighet att förbättra sin image som en bra och ansvarsfull arbetsgivare.

Den socialdemokratiska fullmäktigegruppen föreslår att Lojo stad som arbetsgivare tar ansvar för lämpliga utomhuskläder för personalen inom småbarnspedagogiken, eftersom lämpliga kläder är en förutsättning för att producera högkvalitativ småbarnspedagogik som följer anvisningarna. Att tillhandahålla kläder till personalen inom småbarnspedagogiken skulle också vara ett steg mot en mer likabehandling av stadens personal, eftersom en del av personalen erbjuds redan lämpliga kläder för att arbeta utomhus."

Beslut Fullmäktige beslutade att lämna motionen till stadsstyrelsen för beredning.

------------------------------------

Nämnden för barn, unga och familjer 25.8.2022 § 99

 Arbetarskyddsperspektiv:

Anordnaren av småbarnspedagogik och utbildningsanordnaren har den primära lagstadgade skyldigheten att sörja för säkerheten i arbetet och arbetsförhållandena. I den motion som gavs stadsstyrelsen 18.5.2022 behandlas beredskap och skydd mot yttre förhållanden genom utomhuskläder.

10 § i arbetarskyddslagen ska arrangören med beaktande av arbetets och verksamhetens art tillräckligt systematiskt reda ut och identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetslokalen, arbetsmiljön och arbetsförhållandena. I första hand ska arrangören försöka undanröja de problem som har uppstått. Om de inte kan undanröjas, ska deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa samt farornas storlek bedömas. Dessutom ska riskerna och utvärderingsdata hållas uppdaterade. På verksamhetsenheterna ska åtgärder vid behov vidtas för att eliminera faror och för att minska risker. I enlighet med anvisningen om identifiering av faror och bedömning av risker, som används i Lojo stad och som uppdaterats 6.5.2022, görs bedömningen årligen och när förhållandena på arbetsplatsen förändras, till exempel i samband med renovering eller flytt. 

Proaktiv arbetarskyddsverksamhet innebär att man tillämpar innehållet i författningar, föreskrifter och normer. Inom det proaktiva arbetarskyddet försöker man beakta säkerhetskraven redan när man planerar var konstruktioner, lokaler och arbetsutrymmen ska placeras och när man planerar arbets- och undervisningsmetoderna. Arbetarskyddsverksamheten är proaktiv när man strävar efter att upprätthålla de anställdas arbetsförmåga och välbefinnande. Att dra nytta av den yrkeskompetens och den praktiska erfarenhet som personalen inom småbarnspedagogiken och utbildningsväsendet har är också proaktivt arbetarskydd. På arbetsplatserna ska både proaktiv och korrigerande arbetarskyddsverksamhet bedrivas fortlöpande. Korrigerande verksamhet innebär att aktivt eliminera problem och riskfaktorer. Korrigerande verksamhet behövs omedelbart efter att det skett en personskada eller materiell skada eller om en händelse har stört arbetet/studierna. Korrigerande åtgärder vidtas också om det konstateras brister, problem eller behov av förbättringar i förhållandena eller lokalerna. Korrigerande verksamhet kan initieras genom en arbetsplatsinspektion eller -utredning eller genom att en anställd i enlighet med sin skyldighet meddelar om problem eller tar ett initiativ i en fråga. Lojo stad har en giltig anvisning för att göra och hantera observationer gällande säkerheten i arbetet. Anmälningar görs via den elektroniska anmälningskanalen och anmälan skickas för kännedom till anmälarens chef samt till Lojo stads arbetarskydd. Chefen ansvarar för vidare behandling av den observation som rapporteras i anmälan och arbetarskyddet ansvarar för rådgivning, vägledning och uppföljning av genomförandet av åtgärderna. 

Till det dagliga arbetet hos undervisnings- och vårdpersonalen inom småbarnspedagogiken hör att vara ute med barnen året runt. För att utföra arbetet krävs lämpliga säsongskläder och -skor som lämpar sig för utomhusbruk. Kläder och skor som används i arbetet kan dras av som kostnader för förvärv av inkomster bara om arbetskläderna inte kan användas för annat än för arbetsuppgifterna (Skatteförvaltningens instruktion: Kostnader för förvärv av inkomst vilka dras av från förvärvsinkomsten, 4.5). Detta innebär att personalen inom småbarnspedagogiken inte har rätt till skatteavdrag för kläder och annan utrustning som de skaffar för yrkesmässig användning, oavsett om de faktiskt används även för fritid eller endast för att utföra sina arbetsuppgifter. Många medarbetare upplever problem med fortsatt nedsmutsning, slitage och underhåll av sina egna kläder.

Nuvarande situation mot bakgrund av arbetarskyddsstatistik:

Enligt en uppföljningsrapport av Protector, Lojo stads olycksfallsförsäkringsbolag (2018-2021), har personalen inom småbarnspedagogiken varit bland de vanligaste yrkesgrupperna vad gäller antalet inträffade skador. Enligt statistiken har antalet olycksfall i arbetet varit omkring 40-50 stycken varje år.

 Säkerhetsobservation 2020-2021

En enda säkerhetsobservation som gäller halkningar har registrerats i det elektroniska säkerhetsobservationssystemet som används i Lojo stad. Säkerhetsobservationer från verksamhetsmiljön är ofta kopplade till oförutsedda omständigheter, som utgör ett betydande antal av de olycksfall som inträffar inom småbarnspedagogiken. Dessa är till exempel att ett barn plötsligt ställer sig upp eller kolliderar med en vuxen, vilka leder till förlust av balans. Dessutom rapporteras barns rymningsförsök från lekplatser och aktiviteter, vilka innebär att en vuxen måste agera snabbt och utsätta sig för risk för olycksfall, särskilt under vintertid på hala ytor.

På daghem har man delvis sett utmaningar med att göra säkerhetsobservationer på grund av brist på datorer och tid, varför det också lätt glöms bort att göra en anmälan.

Företagshälsovård 

Företagshälsovården har i första hand till uppgift att använda förebyggande åtgärder för att påverka arbetsförhållandena och främja arbetstagarnas hälsa och välbefinnande. Företagshälsovården behandlar den personliga skyddsutrustning som behövs för arbetet i arbetsplatsutredningen och hjälper arbetsgivaren att bedöma hälsobetydelsen av användningen av skyddsutrustning. I Lojo staden genomförs arbetsplatsutredningar bland arbetsenheterna i snitt vart femte år eller vid behov på ett riktat sätt. I de arbetsplatsutredningsrapporter som företagshälsovården genomför framhävs i daghemsarbetet regelbundet observationer där man konstaterar växlande arbetsställningar, där man gör roterande rörelser, böjer sig mycket, lutar sig framåt och hukar sig ner flera gånger om dagen. Dessa växlande arbetsställningar gäller både inom- och utomhusarbete. Barn agerar ofta oförutsägbart vilket kräver reaktionsförmåga och balans hos vuxna. Det finns risk för olyckor på arbetsplatsen, särskilt på en hal gård, med halkning eller fallolycka som följd. Företagshälsovården har föreslagit att man skaffar halkskydd till vinterskor på arbetsplatserna. Inga råd eller rekommendationer om andra skyddskläder har lämnats i arbetsplatsutredningsrapporterna. Arbetsgivaren ska också ta hänsyn till arbetstagarens hälsotillstånd och individuella egenskaper. 

Sjukskrivningar

Sjukskrivningarna är den främsta orsaken till kostnaderna för arbetsoförmåga: de står för två tredjedelar av de direkta kostnaderna för arbetsoförmåga. Till exempel i de stora städerna uppgår de direkta kostnaderna för sjukskrivningar till i snitt 3,1 procent av lönesumman. Olycksfall orsakar mindre kostnader än sjukskrivningar, men kostnaderna varierar mycket mellan arbetsgivare.

År 2021 var de totala kostnaderna för sjukskrivningar i Lojo stad 3 105 323 euro. Här syns de direkta kostnaderna för sjukskrivingar som består av löner som betalats för outförda arbetstimmar. I dem har de sjukdagpenningar som FPA betalar och den partiella eller obetalda lönen till följd av sjukskrivningar beaktats. Siffran tar inte hänsyn till de indirekta kostnaderna för sjukskrivningar, såsom vikariat, etc. År 2021 betalade Lojo stad totalt 319 262 euro i olycksfallspremier. Olycksfallspremierna består av de årliga kostnaderna för olycksfallsförsäkringen. I denna siffra ingår inte andra kostnader för olycksfall eller eventuella ersättningar för dem.

Den anställda ska klä sig enligt vad arbetet förutsätter. Utomhus ska han eller hon klä sig enligt väderförhållanden. Skyddskläder som personlig skyddsutrustning krävs, till exempel när arbetsförhållanden är förknippade med något exceptionellt som ökar den negativa effekten av väderförhållanden.

Definition av arbetskläder:

Arbetskläder kan delas in i tre kategorier: obligatoriska som är nödvändiga för utförandet av arbetsuppgifter (t.ex. brandmän), praktiska som är vägledande och nyttiga (t.ex. kock och mekaniker), och symboliska som hjälper till att identifiera arbetaren (t.ex. soldater och poliser).

Definition av skyddskläder:

Skyddskläder är personlig skyddsutrustning som skyddar mot kemiska, mekaniska eller fysiska faror eller olägenheter. De kan skydda mot exempelvis värme, eld, kemikalier, kyla, regn eller öka synbarheten (Arbetshälsoinstitutet).

Skyddskläderna kan vara personliga beroende på arbetets karaktär eller reserveras för ett visst arbetsställe efter övervägning. När en arbetstagare eller tjänsteinnehavare endast tillfälligt arbetar i smutsiga förhållanden eller i förhållanden som sliter mer än normalt på klädseln, kan man för ett arbetsställe reservera skyddskläder för gemensamt bruk. (KT)

Bestämmelser om tjänste- och arbetskläder och skyddskläder finns i VI kap. 2 § i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet. Om arbetsgivaren förpliktar tjänsteinnehavararen/den anställda att använda viss typ av tjänste-/arbetskläder eller specificerade skyddskläder i sitt arbete, ska arbetsgivaren i princip skaffa och underhålla sådana kläder.

Skyddskläder omfattas av direktivet om personlig skyddsutrustning och de ska vara EG-typkontrollerade och CE-märkta. Standarderna definierar skyddsklädernas tekniska krav. Skyddskläder är märkta med en förkortning av EN-standarden, standardsymbol och skyddsnivå. Skyddskläder är personlig skyddsutrustning.

Det bör tilläggas att arbetskläder inte har särskilda skyddsegenskaper. Klädseln är specifik för yrket eller arbetsplatsen, till exempel tjänstekläder, uniform eller yrkeskläder. Yrkeskläder används till exempel inom hälsovården, hotell- och restaurangbranschen och städbranschen samt i storkök. (Arbetshälsoinstitutet).

Definition av arbetsskor:

Skor som används i arbetet kan vara skyddsskor, lätta skyddsskor eller arbetsskor. Valet av skor ska grunda sig på en riskbedömning på arbetsplatsen i enlighet med de risker som uppkommer. I valet är det viktigt att beakta hur skorna sitter och deras användbarhet. Användning av skyddsskor i arbetet kan förhindra de flesta skador på tår och fotsulan samt minskar halkrisken.  Skornas CE-märkning och standardens nummer visar att skorna är godkända som personlig skyddsutrustning och skyddar mot en eller flera risker. Skyddsegenskaperna har märkts med en förkortning. Märkningen för skyddsskor är S, för lätta skyddsskor P och för arbetsskor O. Det bästa skyddet vid utomhusarbete i kyla ges av värmeisolerade skor med skaft eller stövlar med löstagbart värmefoder. En löstagbar värmesula isolerar värmen och ökar skons livslängd. En tjock och mönstrad yttersula förhindrar värmeavledning och ökar skons värmeisolering. (Arbetshälsoinstitutet).

Definition av halkskydd:

Halkskydd är tilläggsskydd som man fäster under skorna. De ger ett utomordentligt skydd på snöiga eller blöta underlag utomhus. Skydden finns i tre modeller som fästs på klacken, sulans främre del eller på hela sulan. Metallbroddarna under halkskyddet förhindrar halkning av hälen. Bäst grepp ger halkskydd som täcker hela skosulan. Halkskydd som täcker klacken eller den främre delen av sulan är lättast och enklast att fästa och ta bort. Halkskydd som täcker hela sulan är säkrast, eftersom de ger det mest naturliga rörelsemönstret. Halkskydd är personlig skyddsutrustning och de identifieras med hjälp av CE-märkningen (Arbetshälsoinstitutet).

Sammandrag:

Arbetstagaren ska använda skyddsutrustning om riskerna i arbetet inte kan elimineras med tekniska lösningar eller organisering av arbetet. Med personlig skyddsutrustning avses redskap, anordningar och kläder som skyddar mot olyckor eller sjukdomar i arbetet. Exempel på personlig skyddsutrustning är skyddsglasögon, skyddsskor, skyddshandskar, hjälm, hörsel- och andningsskydd, sele och skyddsoverall. Arbetsgivaren är skyldig att bedöma om personlig skyddsutrustning behövs. Om skyddsutrustning behövs ska arbetsgivaren skaffa den och övervaka att den används. Arbetsgivaren fattar beslut om den skyddsutrustning som behövs. Om en författning kräver skyddsutrustning eller riskbedömningen visar att den behövs ska arbetsgivaren skaffa den. (Arbetarskyddsförvaltningens webbtjänst, Regionförvaltningsverket). Arbetstagaren är i sin tur skyldig att använda skyddsutrustning som arbetsgivaren skaffat. (Arbetarskyddsförvaltningens webbtjänst, Regionförvaltningsverket)

I Lojo stads nuvarande anvisning är personalen inom småbarnspedagogiken inte skyldig att använda specificerade kläder. Därför skulle tillhandahållandet av utomhuskläder för personalen inom småbarnspedagogiken vara en separat personalförmån. Upphandling av utomhuskläder som personalförmån skulle i den nuvarande situationen vara svårt ur praktiskt perspektiv, eftersom kläderna är personliga och de varierande väderförhållandena skulle innebära att det bör finnas ett brett utbud av utomhuskläder. Personalomsättningen och antalet kortvariga vikarier skulle också utgöra en utmaning vid genomförandet av förmånen med utomhuskläder. 

Med rätta och lämpliga skyddskläder kan man öka trivseln och säkerheten i arbetet. Som en del av en bra arbetsgivarpolicy skulle Lojo stad kunna erbjuda daghemspersonalen regncaper, huvudbonader (sommar- och vintersäsonger) enligt varumärket Lojo och halkskydd till skor under vintersäsongen. Kläder enligt varumärket Lojo stad ger också en bra image av Lojo stad som arbetsgivare. Kläderna gör också arbetstagarna till en enhetlig, igenkännlig grupp, vilket är ett tecken på personalstatus för både vårdnadshavarna och barnen. Detta kommer också att bidra till att skapa en säker och trygg miljö. Vidare skulle Lojo stad kunna stödja anskaffningen av utomhuskläder för personalen inom småbarnspedagogiken med klädpengar. Sektorn bestämmer storleken på klädpenningen i sina egna förhandlingar och kommer till exempel överens om samarbete med ett företag för att göra samordnade upphandlingar. 

Lojo stads arbetarskyddssektion utfärdade den 17 februari 2022 (Arbetarskyddssektionen § 20) en stark rekommendation till chefer och rektorer för daghem och skolor och för dem vars arbetsuppgifter omfattar utomhusarbete, bland annat rastvakter, att anskaffa halkskydd till skor. Inom småbarnspedagogiken har olycksfall i arbetet till följd av halkningar kostat omkring 10 215 euro under åren 2018-2021. Detta inkluderar skador både på vägen till och från arbetet och på arbetsplatsen. I värsta fall har en halkning lett till kostnader på över 5 000 euro och 18 dagars sjukskrivning. På basis av detta skulle det vara ytterst motiverat att överväga att ansluta förslaget av arbetarskyddssektionen i denna beredningshelhet. 

Upphandling av skyddskläder bör inte ses som en ren kostnad. Med lämpliga kläder och skydd kan man minska olyckor på arbetsplatsen och sjukskrivningar samt kostnader för dem. Med dessa åtgärder kan man också förhindra förtida invalidpensioneringar.

https://www.tyosuojelu.fi/documents/14660/2426906/Henkil%C3%B6nsuoj_val_ja_k%C3%A4ytt%C3%B6_TSO_11_2014.pdf

https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2002/20020738

https://www.kt.fi/sv/personalledning/rekommendationer/skyddsklader

Småbarnspedagogikens synpunkt:

Inom småbarnspedagogiken sker arbetet inomhus och utomhus under alla väderförhållanden. Rätta kläder för alla förhållanden är viktigt vad gäller de anställdas välbefinnande. För närvarande betalas inte någon klädförmån till de anställda inom småbarnspedagogiken. Vid varje enhet har man tillgång till gemensamma halkskydd till skor samt regnutrustning. 

Klädbidrag av engångsnatur är svårt att genomföra på grund av den höga personalomsättningen. Om man vill införa bidrag för arbetskläder till personalen inom småbarnspedagogiken skulle det mest jämlika alternativet vara att baka in det i månadslönen. Om till exempel ett klädbidrag på 5 euro läggs till i månadslönen, påverkar den budgeten för småbarnspedagogiken beträffande fastanställda på cirka 27 000 euro. Plus vikarier vars antal är svårt att uppskatta. Ett klädbidrag på 5 euro är dock så litet att det inte skulle ha någon avgörande inverkan på rekryteringsutmaningarna. 

Utgifterna för småbarnspedagogiken ökar i budgeten för 2023, delvis på grund av löneökningar. Till budgeten föreslås även en ökning av assistentresursen på grund av behovet av ökat stöd till barn. Man har beslutat att bibehålla den öppna småbarnspedagogiken, som har varit med i programmet för balansering av ekonomin, för fem befattningars del. 

Tillräcklig vuxenresurs ger bättre ork i arbetet och ökar attraktionen av småbarnspedagogiken i Lojo som arbetsgivare inom småbarnspedagogiken. Gruppen måste bestå av tillräckligt många arbetande vuxna, det måste finnas resurser för att stödja barnen och det måste finnas tillgängliga vikarier.

Mer information chefen för småbarnspedagogik Anu Koivumäki, anu.koivumaki@lohja.fi             

Föredragande Bildningsdirektör Lehmus Juha-Pekka

Beslutsförslag Nämnden för barn, unga och familjer beslutar att föreslå styrelsen och vidare fullmäktige att bidrag för arbetskläder inte införs inom småbarnspedagogiken, utan att det bör sökas andra medel för att tackla rekryteringsutmaningarna inom småbarnspedagogiken.

Beslut Nämnden för barn, unga och familjer beslutade enligt förslaget.

Genomförande  kommunstyrelsen, stadsfullmäktige

------------------------------------

Stadsstyrelsen 19.9.2022 § 288

Mer information chefen för småbarnspedagogik Anu Koivumäki, anu.koivumaki@lohja.fi

Föredragande Stadsdirektör Härmälä Jarkko

Beslutsförslag Stadsstyrelsen beslutar att framlägga följande beslutsförslag för stadsfullmäktige:

Fullmäktige beslutar att bidrag för arbetskläder inte införs inom småbarnspedagogiken, utan att det söks andra medel för att tackla rekryteringsutmaningarna inom småbarnspedagogiken.

Beslut Stadsstyrelsen beslutade enligt förslaget.

Verkställande till fullmäktiges föredragningslista

------------------------------------

Stadsfullmäktige 12.10.2022 § 129

Mer information chefen för småbarnspedagogik Anu Koivumäki, anu.koivumaki@lohja.fi

Förslag Fullmäktige beslutar att anteckna motionen som slutbehandlad.

Beslut Fullmäktige beslutade enligt förslaget.

Verkställande utdrag motionsställare
för kännedom chefen för småbarnspedagogik Koivumäki
antecknas i förteckningen över motioner/initiativ

-----------------------------------