Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 14.12.2022/Pykälä 161

270/10.00.00/2022

205/10.00.00/2021

Stadsfullmäktige 19.5.2021 § 77

 Samlingspartiets ledamot Juhana Salmenpohja lade fram följande motion:

"Jag föreslår att Lojo börjar tillämpa år 2000 istället för år 1959 som tvärsnittsår för stamfastighetsgranskningen i glesbygden. År 1959 har baserat sig på ikraftträdandet av den första markanvändnings- och bygglagen. Lagen uppdaterades år 2000 och dess användning vid dimensioneringsgranskning skulle öka möjligheterna att etablera nya byggplatser i glesbygden på lämpliga platser.

Motionen har inga budgetkonsekvenser, åtminstone inte negativa."
 

Beslut Fullmäktige beslutade att lämna motionen till stadsstyrelsen för beredning

Verkställande utdrag/e-post ledningens assistent Alatalo införs i registret över motioner/initiativ

----------------------------------

Stadsplaneringsnämnden 16.8.2022 § 110

För att säkerställa att markägare behandlas lika strävar man efter att tillämpa den så kallade moderfastighetsprincipen vid avgörande om planeringsbehov och undantagsförfarande, generalplaner och stranddetaljplaner. Härmed undersöks vid tillståndsförfarande moderfastighetens byggrättsvolym. Som moderfastighet räknas i regel den fastighet som existerat när bygglagen (370/1958) trädde i kraft 1.7.1959. Byggande och fastighetsbildning på moderfastigheten efter det anses vara byggrätt av moderfastigheten.

I Lojo har man efter att markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft 2000 tillämpat vid avgörande om planeringsbehov och undantagsbeslut, byggrätter och vid bedömning av likabehandling av markägare som tvärsnittsår det år bygglagen trädde i kraft, dvs. 1.7.1959.

Tvärsnittstidpunkten är bara en variabel vid fastställande av glesbyggande enligt antal. Den teoretiska tillgängliga byggrättsvolymen bestäms av kombinationen av områdets egenskaper (därav dimensioneringskoefficenterna), dimensioneringstal och den byggrätt som moderfastigheten redan använt.

Moderfastighetsgranskningen grundar sig inte på lagstiftning, utan är endast ett verktyg för dimensioneringsberäkningen vid utvärdering av avgöranden om planeringsbehov och undantagslovsärenden. Den faktiska tillståndsprövningen ska göras på grundval av nedan nämnda bestämmelser i markanvändnings- och bygglagen. Utifrån moderfastighetsgranskningen kan man inte bygga tät tätbebyggelse eller överskrida dimensioneringsgrunderna för stranddetaljplaner.

Som tvärsnittstidpunkt vid delgeneralplanen Y4 landsbygdsområdena i Skräddarskog-Pauni, som godkändes av stadsfullmäktige 16.1.2019 (§ 5), användes tidpunkten för bygglagens ikraftträdande 1.7.1959. Vid utarbetande av generalplaner infördes även en dimensioneringstabell för generalplaner, som godkändes av stadsfullmäktige: "Dimensioneringsprinciper för nya byggplatser, dimensionerad areal och byggmöjligheter, maxantal byggmöjligheter, dimensioneringsklasser II och III." Tabellens dimensionering byggde på moderfastighetens tvärsnittstidpunkt 1.7.1959.

Liksom i utarbetandet av den pågående delgeneralplanen Y5a stationsregionen Lojoknuten, som utarbetats med rättsverkningar, och landsbygdsområdena Lehmijärvi-Pulli tillämpas samma dimensioneringsprinciper och bedömning av likabehandling av markägare som i ovannämnda delgeneralplanen Y4 landsbygdsområdena i Skräddarskog-Pauni, som godkändes av stadsfullmäktige. Stadsplaneringsnämnden godkände förslaget till delgeneralplanen Y5a 1.8.2022 och överlämnade det till stadsstyrelsen, som sen lämnar det till stadsfullmäktige för godkännande.

Utöver att beakta markägarnas likabehandling ska generalplanen utarbetas mot bakgrunden av innehållskraven i 39 § i markanvändnings- och bygglagen. Dessa krav understryker behovet av att utnyttja den befintliga samhällsstrukturen, principerna om hållbar utveckling och lämpligheten av organisering av trafik och samhällsteknisk service. När man ökar antalet glesbebyggelser ska man också ta hänsyn till pressen på detaljplaneringen, vilket ökar ju tätare bostadsbyggnader anvisas. Detta innebär att staden är skyldig att planera och bygga gator och vattenförsörjningsnät.

Planer för strandområden ska särskilt granskas med hänsyn till rekreationsbehov, naturvård, vattenvård och vatten och avlopp och landskapsmässiga värden i enlighet med 73 § 1 mom. 2 punkten i markanvändnings- och bygglagen. En betydande ökning av glesbebyggelser på strandområden skulle göra det svårt att uppfylla dessa innehållskrav.

Markanvändnings- och bygglagen (Ekroos-Majamaa s. 393): HFD har i sin rättspraxis börjat betona vikten av dimensioneringsberäkningar endast som ett verktyg vid bedömning av undantagslovsärenden. I detta avseende har HFD konstaterat att "saken kunde följaktligen inte avgöras enligt de grunder vilka framgick av närings-, trafik- och miljöcentralens beslut och vilka baserade sig på att den behöriga myndigheten bestämt sig för ett sätt att beräkna strandlinjens längd och för en högsta tillåten exploatering per kilometer" (HFD 2013:110); att dimensioneringsprinciperna dock inte var juridiskt bindande när beslut fattades (HFD 2016:119), och att "ett lågt eller högt kalkylerat exploateringstal hade ingen självständig betydelse vid bedömningen av om en strandgeneralplan uppfyllde föreskrivna innehållskrav" (HFD 29.9.2015 liggarnummer 3625). Ekroos-Marjamaa anser att tillståndet inte bör avvisas enbart genom att åberopa jämlikhet - det vill säga motiveringar bör hittas annanstans.

NTM-centralen i Nyland gav följande yttrande 17.4.2019 om delgeneralplanen för Sibbo:

"NTM-centralen påpekade i sitt yttrande om utkastfasen att det dimensioneringssystem som lagts fram i delgeneralplanen för Norra Paippis inte behandlar markägare jämlikt till den del att dimensioneringsmässigt jämlika fastigheter anses vara fastigheter enligt 1.1.2000. Inga ändringar har gjorts i planförslaget i detta avseende.

I Sibbos generalplaner och tillståndspraxis har markägarnas lika behandling hittills granskats på ett sådant sätt att de fastigheter som bildats före 1.7.1959 har betraktats som dimensioneringsmässigt likvärdiga stamfastigheter. I planmaterialet har inga motiveringar att ändra tvärsnittsåret lagts fram som skulle stödja det redan fattade avgörandet.

Utifrån granskningen av förmånlighetszoner har kommunen upplevt problem med att fastställandet av byggplatser i enlighet med stamfastighetsprincipen ofta inte leder till att en ändamålsenlig samhällsstruktur bildas. NTM-centralen vill uppmärksamma det faktum att dimensioneringssystemet baserat på förmånlighetszoner är en bra utgångspunkt för utarbetande av dimensioneringen och gör det möjligt att lägga tonvikten på byarnas betydelse. Samtidigt hindrar det inte lika behandling av fastigheter enligt 1.7.1959.

Vad gäller kommunens bemötande till yttrandena om utkastfasen konstaterar NTM-centralen att kravet på likabehandling av markägare inte bara gäller planering av stränder. Enligt rättspraxis inverkar på dimensioneringen i byggandet inom planläggningen kravet på likabehandling av markägare, som i enlighet med etablerad praxis granskats framför allt moderfastighetsspecifikt."

Markanvändnings- och bygglagen har tillämpats i mer än 20 år och genom denna tillämpning har man fått ett stort antal domstolsbeslut, inklusive från högsta förvaltningsdomstolen.

Den motivering som läggs fram i motionen ligger inte i linje med rättspraxis och är inte tillräcklig för att motivera en ändring av tvärsnittstidpunkten till 1.1.2000.

Enligt rättspraxis är utgångspunkten när man granskar likabehandling av markägare fastighetsbildning och byggsituationen av moderfastigheterna 1959. Om en annan tidpunkt väljs, ska kommunen påvisa att byggverksamheten i kommunen före denna tidpunkt har varit så ringa att den är irrelevant ur likabehandlingssynpunkt.

Utgångspunkten för att fastställa tvärsnittstidpunkten bör inte vara hur tolerant den är för markägarna. Tvärsnittstidpunkten ska bindas till kommunens utveckling och inte till den dag då lagstiftningen trädde i kraft.

Markanvändnings- och bygglagen förutsätter att det primära verktyget för att styra byggandet är detaljplanen eller generalplanen som direkt styr byggandet, beroende på mål och noggrannhet av planeringen. Inom ett område som saknar en detaljplan eller en generalplan som styr byggandet och där planeringsbehov uppstått krävs en undersökning om förutsättningarna för byggandet i samband med beslutsberedning av varje ansökan i enlighet med 137 § i markanvändnings- och bygglagen. Rättspraxis har också visat att behovet av utarbetande av en plan överskrids relativt snabbt (t.ex. Helsingfors hovrätt 22.9.2020 nr 20/0781/1, avgörande om planeringsbehov, Sibbo). I regel ska byggande styras till ändamålsenliga platser genom planenlig planläggning. Nationella mål för områdesanvändningen kräver att man skapar förutsättningar för en koldioxidsnål och resurseffektiv samhällsutveckling, som i första hand bygger på befintlig struktur. Att tygla och anpassa sig till klimatförändringen kommer också att vara ett av de viktigaste målen i den nya markanvändnings- och bygglagen, som också kommer att inkluderas i bestämmelserna som en författning. I princip bidrar inte främjandet av glesbebyggelse till att de ovannämnda nationella målen för områdesanvändning uppnås. NTM-centralen betonar att kommunerna ska i sina avgöranden följa markanvändnings- och bygglagen och domstolarnas tolkningar av dess bestämmelser.

Krav på generalplanens innehåll i 39 § i markanvändnings- och bygglagen

När en generalplan utarbetas skall beaktas

1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar,

2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas,

4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ända målsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt.

Särskilda krav på innehållet i en general- och detaljplan som gäller fritidsbebyggelse på strandområden 73 § i markanvändnings- och bygglagen

När en generalplan eller detaljplan (stranddetaljplan) utarbetas för att i huvudsak reglera fritidsbebyggelse på ett strandområde, skall det utöver vad som i övrigt bestäms om general- eller detaljplaner ses till att

2) naturvård, landskapsvärden, rekreationsbehov, vattenvård och vatten och avlopp samt vattnens, terrängens och naturens särdrag beaktas även i övrigt, samt att

3) det kvarstår ett tillräckligt stort sammanhängande obebyggt område på strandområdena.

Särskilda förutsättningar för bygglov på områden i behov av planering 137 § i markanvändnings- och bygglagen

1) inte förorsakar olägenheter med tanke på planläggningen eller annan reglering av områdesanvändningen,

2) inte leder till menlig samhällsutveckling.

Byggande på ett område i behov av planering får inte heller leda till byggande som har betydande konsekvenser eller medföra betydande skadliga miljökonsekvenser eller andra betydande och skadliga konsekvenser (137 § 4 mom. i markanvändnings- och bygglagen).

Exempel på dimensioneringar:

Dimensionering av strandbyggande (tvärsnittstidpunkt 1.7.1959)

Av moderfastigheten i Teinniemi M 428-438-yy-xx bildades efter ikraftträdandet av byggnadslagen 1.7.1959 46 fastigheter, varav 27 har byggts. Moderfastighetens areal var 178,92 ha.

Den faktiska strandlinjen på moderfastigheten M är ca 1,965 km och den modifierade strandlinjen ca 1,965 km (modifieringskoefficient 1). På moderfastighetens stranddel finns 21 bostadshus (totalt 27 bostadshus) så sjöns teoretiska dimensioneringstal för strandbyggande är ca 10,7 bostadshus per modifierad strandkilometer. Om man skulle godkänna en ny byggplats för fritidshus, skulle dimensioneringstalet för stranden stiga till 11,2. Markanvändnings- och bygglagen (Ekroos, Majmaa, 5.1.1): "Antalet byggplatser per strandkilometer beror på terräng och andra förhållanden, men får inte överstiga fyra eller fem."

Det planerade byggandet kan inte anses motsvara Lojo stads dimensioneringsprinciper som allmänt tillämpas i delgeneralplaneringen. Rekommendationen enligt dimensioneringsprinciperna är 11 byggnadsplatser.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att byggrätten för moderfastigheten M har utnyttjats fullt ut och att inga nya strandbyggplatser eller byggplatser på torrt land kan längre beviljas.

Dimensionering av strandbyggande (tvärsnittstidpunkt 1.7.2000)

Av moderfastigheten S 444-438-xx-yy och L 428-438-xy-yx har efter den 1 januari 2000 bildats 11 fastigheter, varav två är byggda (byggplatser på torrt land). Moderfastighetens areal är 28,38 ha och strandlinjen är ca 1,3 km, varvid det teoretiska dimensioneringstalet för strandbyggandet med 7 nya byggplatser för fritidshus är ca 5,4 fritidshus per modifierad strandkilometer.

Genom att ändra tvärsnittstidpunkten till 1.1.2000 ökar antalet nya byggplatser för fritidshus som gränsar till stranden på moderfastigheten M 428-438 7-yy-xx jämfört med den tillämpade tvärsnittstidpunkten (1.7.1959).
 

Mer information  Pertti Piirilä, planläggningsingenjör , pertti.piirila@lohja.fi

 generalplanerare Tiitus Kuisma, tiitus.kuisma@lohja.fi

Kringmaterial - exempel på dimensionering enligt tvärsnittstidpunkt 1.7.1959
- exempel på dimensionering enligt tvärsnittstidpunkt 1.1.2000

Föredragande Markanvändningsdirektör Puistosalo Pekka

Beslutsförslag Stadsplaneringsnämnden beslutar att

1. anteckna för kännedom utredningarna

2. konstatera utifrån den föreslagna motionen att det inte kvarstår ett tillräckligt stort sammanhängande obebyggt område på strandområdena enligt 73 § 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen och att det förorsakar olägenheter med tanke på planläggningen eller annan reglering av områdesanvändningen enligt 137 § 1 mom. 1 och 2 punkten i markanvändnings- och bygglagen. Kraven på generalplanens innehåll som avses i 39 § i markanvändnings- och bygglagen uppfylls inte till alla delar om man strävar efter att öka glesbebyggelse i väsentlig grad. Dessutom skulle ändringen av tvärsnittstidpunkten strida mot principen om likabehandling av markägare, så det finns ingen anledning att ändra den föreslagna tvärsnittstidpunkten och därför kan man inte godkänna motionen.

2. föreslå stadsstyrelsen och vidare fullmäktige att motionen är slutbehandlad.

Motförslag 1 Erkki Huikari lade med stöd av Kirsi Ferin fram följande motförslag:
" Stadsplaneringsnämnden beslutar att hänskjuta motionen till den markpolitiska styrgruppen för utvärdering. Eftersom moderfastighetsgranskningen inte grundar sig på lagstiftningen, ska man i utvärderingen beakta motionens totala inverkan på ändamålsenlig utveckling av glesbebyggelsen, t.ex. i utvecklingsområdesprojekt enligt 15 kap. i markanvändnings- och bygglagen."

Motförslag 2  Tiina Liimatainen lade med stöd av Teuvo Sarin, Janne Moilanen, Marika Heinonen följande motförslag:

 " Jag föreslår att ärendet återförvisas för beredning för vidare utredning"

Eftersom ett motförslag om att återförvisa ärendet för beredning hade lämnats, förrättades följande omröstning.

Omröstning  På ordförandens förslag förrättades en elektronisk omröstning så att de som stödde föredragandens förslag att behandlingen av ärendet fortgår röstade JA och de som stödde Tiina Liimatainens motförslag röstade NEJ.

 JAA (3) Jari Malkamäki, Risto Murto, Erkki Sohl

NEJ (8) Kirsi Ferin, Marika Heinonen, Erkki Huikari, Päivi Kuitunen, Karitta Laitinen, Tiina Liimatainen, Janne Moilanen, Teuvo Sarin

Beslut  Stadsplaneringsnämnden beslutade med rösterna 8-3 att återförvisa ärendet till ny beredning för vidare utredning.

-----------------------------------

Stadsplaneringsnämnden 11.10.2022 § 141

 För att säkerställa att markägare behandlas lika strävar man efter att tillämpa den så kallade moderfastighetsprincipen vid avgörande om planeringsbehov och undantagsförfarande, generalplaner och stranddetaljplaner. Härmed undersöks vid tillståndsförfarande och planläggning moderfastighetens byggrättsvolym. Som moderfastighet räknas i regel den fastighet som existerat när bygglagen (370/1958) trädde i kraft 1.7.1959. Byggande och fastighetsbildning på moderfastigheten efter det anses vara byggrätt av moderfastigheten.

I Lojo har man efter att markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft 2000 tillämpat vid avgörande om planeringsbehov och undantagsbeslut, byggrätter och vid bedömning av likabehandling av markägare som tvärsnittsår det år bygglagen trädde i kraft, dvs. 1.7.1959.

 Tvärsnittstidpunkten är bara en variabel vid fastställande av glesbyggande enligt antal. Den teoretiska tillgängliga byggrättsvolymen bestäms av kombinationen av områdets egenskaper (därav dimensioneringskoefficenterna), dimensioneringstal och den byggrätt som moderfastigheten redan använt.

 Moderfastighetsgranskningen grundar sig inte på lagstiftning, utan är endast ett verktyg för dimensioneringsberäkningen vid bedömning av avgöranden om planeringsbehov och undantagslovsärenden. Den faktiska tillståndsprövningen ska göras på grundval av nedan nämnda bestämmelser i markanvändnings- och bygglagen. Utifrån moderfastighetsgranskningen kan man inte bygga tät tätbebyggelse eller överskrida dimensioneringsgrunderna för stranddetaljplaner.

Som tvärsnittstidpunkt vid delgeneralplanen Y4 landsbygdsområdena i Skräddarskog-Pauni, som godkändes av stadsfullmäktige 16.1.2019 (§ 5), användes tidpunkten för bygglagens ikraftträdande 1.7.1959. Vid utarbetande av generalplaner infördes även en dimensioneringstabell för generalplaner, som godkändes av stadsfullmäktige: "Dimensioneringsprinciper för nya byggplatser, dimensionerad areal och byggmöjligheter, maxantal byggmöjligheter, dimensioneringsklasser II och III." Tabellens dimensionering byggde på moderfastighetens tvärsnittstidpunkt 1.7.1959.

Liksom i utarbetandet av den pågående delgeneralplanen Y5a stationsregionen Lojoknuten, som utarbetats med rättsverkningar, och delgeneralplanen Y5b landsbygdsområdena Lehmijärvi-Pulli tillämpas samma dimensioneringsprinciper och bedömning av likabehandling av markägare som i ovannämnda delgeneralplan Y4 landsbygdsområdena i Skräddarskog-Pauni, som godkändes av stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige godkände förslaget till delgeneralplanen Y5a den 17 augusti 2022 i (§ 88).

 Utöver att beakta markägarnas likabehandling ska generalplanen utarbetas mot bakgrunden av innehållskraven i 39 § i markanvändnings- och bygglagen. Dessa krav understryker behovet av att utnyttja den befintliga samhällsstrukturen, principerna om hållbar utveckling och lämpligheten av organisering av trafik och samhällsteknisk service. När man ökar antalet glesbebyggelser ska man också ta hänsyn till pressen på detaljplaneringen, vilket ökar ju tätare bostadsbyggnader anvisas. Detta innebär att staden är skyldig att planera och bygga gator och vattenförsörjningsnät. Moderfastighetsgranskningen är bara en del som ska beaktas vid delgeneralplaneringen, t.ex. med tanke på dimensioneringen.

Planer för strandområden ska särskilt granskas med hänsyn till rekreationsbehov, naturvård, vattenvård och vatten och avlopp och landskapsmässiga värden i enlighet med 73 § 1 mom. 2 punkten i markanvändnings- och bygglagen. En betydande ökning av glesbebyggelser på strandområden skulle göra det svårt att uppfylla dessa innehållskrav.

Markanvändnings- och bygglagen (Ekroos-Majamaa s. 393): HFD har i sin rättspraxis börjat betona vikten av dimensioneringsberäkningar endast som ett verktyg vid bedömning av undantagslovsärenden. I detta avseende har HFD konstaterat att "saken kunde följaktligen inte avgöras enligt de grunder vilka framgick av närings-, trafik- och miljöcentralens beslut och vilka baserade sig på att den behöriga myndigheten bestämt sig för ett sätt att beräkna strandlinjens längd och för en högsta tillåten exploatering per kilometer" (HFD 2013:110); att dimensioneringsprinciperna dock inte var juridiskt bindande när beslut fattades (HFD 2016:119), och att "ett lågt eller högt kalkylerat exploateringstal hade ingen självständig betydelse vid bedömningen av om en strandgeneralplan uppfyllde föreskrivna innehållskrav" (HFD 29.9.2015 liggarnummer 3625). Ekroos-Marjamaa anser att tillståndet inte bör avvisas enbart genom att åberopa jämlikhet - det vill säga motiveringar bör hittas annanstans.

Helsingfors förvaltningsdomstol avslog 19.6.209 en sökandes besvär mot det nekande beslut om avgörande om planeringsbehov av nämnden för attraktionskraft i Lojo 20.12.2018 (§ 87). Till Gunnarla ansöktes om avgörande om planeringsbehov för ett egnahemshus på ett outbrutet område på 10 000 m² I tillståndsbeslutets moderfastighetsgranskning konstateras följande:

"Fastigheten Kuusisto är en så kallad gammal moderfastighet, vars styckningsförrättning registrerades 27.1.1928.Det planerade byggandet kan anses uppfylla dimensioneringsprinciperna för delgeneralplanerna. Den areal för moderfastigheten som ska dimensioneras är 4-9,99 ha/ha, övrig landsbygd (dimensioneringsklass III): maxantal byggmöjligheter på moderfastigheten Kuusisto är 2.

Även om byggrätt återstod för moderfastigheten enligt moderfastighetsgranskningen, kunde det inte i sig utgöra grunden för särskilt skäl i delgeneralplanen för tätort.
 

 NTM-centralen i Nyland gav följande yttrande 17.4.2019 om delgeneralplanen för Sibbo:

"NTM-centralen påpekade i sitt yttrande om utkastfasen att det dimensioneringssystem som lagts fram i delgeneralplanen för Norra Paippis inte behandlar markägare lika jämlikt som de fastigheter enligt 1.1.2000 som anses vara lika jämlika dimensioneringsmässigt. Inga ändringar har gjorts i planförslaget i detta avseende.

  I Sibbos generalplaner och tillståndspraxis har markägarnas lika behandling hittills granskats på ett sådant sätt att de fastigheter som bildats före 1.7.1959 har betraktats som dimensioneringsmässigt likvärdiga stamfastigheter. I planmaterialet har inga motiveringar att ändra tvärsnittsåret lagts fram som skulle stödja det redan fattade avgörandet.

Utifrån granskningen av förmånlighetszoner har kommunen upplevt problem med att fastställandet av byggplatser i enlighet med stamfastighetsprincipen ofta inte leder till att en ändamålsenlig samhällsstruktur bildas. NTM-centralen vill uppmärksamma det faktum att dimensioneringssystemet baserat på förmånlighetszoner är en bra utgångspunkt för utarbetande av dimensioneringen och gör det möjligt att lägga tonvikten på byarnas betydelse. Samtidigt hindrar det inte lika behandling av fastigheter enligt 1.7.1959.

Vad gäller kommunens bemötande till yttrandena om utkastfasen konstaterar NTM-centralen att kravet på likabehandling av markägare inte bara gäller planering av stränder. Enligt rättspraxis inverkar på dimensioneringen i byggandet inom planläggningen kravet på likabehandling av markägare, som i enlighet med etablerad praxis granskats framför allt moderfastighetsspecifikt."

Markanvändnings- och bygglagen har tillämpats i mer än 20 år och genom denna tillämpning har man fått ett stort antal domstolsbeslut, inklusive från högsta förvaltningsdomstolen.

Den motivering som läggs fram i motionen ligger inte i linje med rättspraxis och är inte tillräcklig för att motivera en ändring av tvärsnittstidpunkten till 1.1.2000.

Enligt rättspraxis är utgångspunkten när man granskar likabehandling av markägare fastighetsbildning och byggsituationen av moderfastigheterna 1959. Om en annan tidpunkt väljs, ska kommunen påvisa att byggverksamheten i kommunen före denna tidpunkt har varit så ringa att den är irrelevant ur likabehandlingssynpunkt.

Utgångspunkten för att fastställa tvärsnittstidpunkten bör inte vara hur tolerant den är för markägarna. Tvärsnittstidpunkten ska bindas till kommunens utveckling och inte till den dag då lagstiftningen trädde i kraft.

Markanvändnings- och bygglagen förutsätter att det primära verktyget för att styra byggandet är detaljplanen eller generalplanen som direkt styr byggandet, beroende på mål och noggrannhet av planeringen. Inom ett område som saknar en detaljplan eller en generalplan som styr byggandet och där planeringsbehov uppstått krävs en undersökning om förutsättningarna för byggandet i samband med beslutsberedning av varje ansökan i enlighet med 137 § i markanvändnings- och bygglagen. Rättspraxis har också visat att behovet av utarbetande av en plan överskrids relativt snabbt (t.ex. Helsingfors hovrätt 22.9.2020 nr 20/0781/1, avgörande om planeringsbehov, Sibbo). I regel ska byggande styras till ändamålsenliga platser genom planenlig planläggning. Nationella mål för områdesanvändningen kräver att man skapar förutsättningar för en koldioxidsnål och resurseffektiv samhällsutveckling, som i första hand bygger på befintlig struktur. Att tygla och anpassa sig till klimatförändringen kommer också att vara ett av de viktigaste målen i den nya markanvändnings- och bygglagen, som också kommer att inkluderas i bestämmelserna som en författning. I princip bidrar inte främjandet av glesbebyggelse till att de ovannämnda nationella målen för områdesanvändning uppnås. NTM-centralen betonar att kommunerna ska i sina avgöranden följa markanvändnings- och bygglagen och domstolarnas tolkningar av dess bestämmelser.

  Krav på generalplanens innehåll i 39 § i markanvändnings- och bygglagen

När en generalplan utarbetas skall beaktas

1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar,

2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas,

  4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ända målsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt.

Särskilda krav på innehållet i en general- och detaljplan som gäller fritidsbebyggelse på strandområden 73 §

När en generalplan eller detaljplan (stranddetaljplan) utarbetas för att i huvudsak reglera fritidsbebyggelse på ett strandområde, skall det utöver vad som i övrigt bestäms om general- eller detaljplaner ses till att

1) det planerade byggandet och annan markanvändning lämpar sig för strandlandskapet och omgivningen i övrigt,

2) naturvård, landskapsvärden, rekreationsbehov, vattenvård och vatten och avlopp samt vattnens, terrängens och naturens särdrag beaktas även i övrigt, samt att

3) det kvarstår ett tillräckligt stort sammanhängande obebyggt område på strandområdena.

Särskilda förutsättningar för bygglov på områden i behov av planering 137 § i markanvändnings- och bygglagen

1) inte förorsakar olägenheter med tanke på planläggningen eller annan reglering av områdesanvändningen,

2) inte leder till menlig samhällsutveckling, och

3) är lämpligt med tanke på landskapet och inte försvårar bevarandet av särskilda natur- eller kulturmiljövärden eller tillgodoseendet av rekreationsbehoven. 137 § 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen

  Byggande på ett område i behov av planering får inte heller leda till byggande som har betydande konsekvenser eller medföra betydande skadliga miljökonsekvenser eller andra betydande och skadliga konsekvenser (137 § 4 mom. i markanvändnings- och bygglagen).

Förutsättningarna för undantag 172 § i markanvändnings- och bygglagen

Ett undantag får inte

1) medföra olägenheter med tanke på planläggningen, genomförandet av planen eller annan reglering av områdesanvändningen,
2) försvåra möjligheterna att uppnå målen för naturvården, och inte
3) försvåra möjligheterna att uppnå målen för skyddet av den byggda miljön.

Undantag får inte beviljas, om det leder till byggande med betydande konsekvenser eller annars har avsevärda skadliga miljökonsekvenser eller andra avsevärda och skadliga konsekvenser (172 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen).

 Exempel på dimensioneringar:

Dimensionering av undantag (tvärsnittstidpunkt 1.7.1959)

Av moderfastigheten i Teinnniemi M 428-438-X-XX bildades efter ikraftträdandet av byggnadslagen 1.7.1959 46 fastigheter, varav 27 har byggts. Moderfastighetens areal var 178,92 ha.

Det planerade byggandet kan inte anses motsvara Lojo stads dimensioneringsprinciper som allmänt tillämpas i delgeneralplaneringen. Den areal för moderfastigheten som ska dimensioneras > 100 ha + 40-99,99 ha/övrig landsbygd (dimensioneringsklass III). Maxantalet byggmöjligheter enligt dimensioneringsprinciperna är 11 byggnadsplatser.

När antalet byggda fastigheter på moderfastigheten är 27 möjliggör inte maxantalet 11 byggmöjligheter enligt dimensioneringstabellen ny tillbyggnad.

Den faktiska strandlinjen på moderfastigheten M är ca 1,965 km och den modifierade strandlinjen ca 1,965 km (modifieringskoefficient 1). På moderfastighetens stranddel finns 21 bostadshus (totalt 27 bostadshus) så sjöns teoretiska dimensioneringstal för strandbyggande är ca 10,7 bostadshus per modifierad strandkilometer. Om man skulle godkänna en ny byggplats för fritidshus, skulle dimensioneringstalet för stranden stiga till 11,2. Markanvändnings- och bygglagen (Ekroos, Majmaa, 5.1.1): "Antalet byggplatser per strandkilometer beror på terräng och andra förhållanden, men får inte överstiga fyra eller fem."

Sammanfattningsvis kan man konstatera att byggrätten för moderfastigheten M har utnyttjats fullt ut och att inga nya strandbyggplatser eller byggplatser på torrt land kan längre beviljas.

Dimensionering av undantag (tvärsnittstidpunkt 1.1.2000)

Av moderfastigheten S 444-438-Y-YY och L 428-438-Z-ZZ har efter den 1 januari 2000 bildats 11 fastigheter, varav två är byggda (byggplatser på torrt land). Moderfastighetens areal (de fastigheter som styckats från moderfastigheten överlappar dels en annan moderfastighet) är 168,42 ha och strandlinjen ca 1,3 km, varvid det teoretiska dimensioneringstalet för strandbyggandet med 7 nya byggplatser för fritidshus är ca 5,4 fritidshus per modifierad strandkilometer.

Det planerade byggandet kan inte anses motsvara Lojo stads dimensioneringsprinciper som allmänt tillämpas i delgeneralplaneringen. Den areal för moderfastigheten som ska dimensioneras > 100 ha + 40-99,99 ha/övrig landsbygd (dimensioneringsklass III). Maxantalet byggmöjligheter enligt dimensioneringsprinciperna är 11 byggnadsplatser.

Det maximala antalet byggmöjligheter enligt tvärsnittstidpunkten 1.1.2000 är 11 byggplatser, vilket är detsamma som i tvärsnittstidpunkten 1.7.1959, men när antalet fastigheter som konstruerats enligt tvärsnittsberäkningen år 2000 är 2, är maxantalet byggmöjligheter då 9.

Antalet byggplatser enligt tvärsnittstidpunkten 1.7.1959 är alltså 27, vilket inte möjliggör nya byggmöjligheter, eftersom den maximala dimensioneringen enligt tabellen är 11 byggmöjligheter.

Genom att ändra tvärsnittstidpunkten till 1.1.2000 ökar antalet nya byggplatser för fritidshus som gränsar till stranden på moderfastigheten M 428-438 X-XX till 7 och 2 byggplatser på torrt land jämfört med den tillämpade tvärsnittstidpunkten (1.7.1959).

  Exempel på dimensioneringar:

Dimensionering av avgörande om planeringsbehov (tvärsnittstidpunkt 1.7.1959)

Av moderfastigheten T 428-453-yy-xx i Vanhakylä bildades efter att bygglagen trädde i kraft 1.7.1959 10 fastigheter, varav 8 är byggda. Moderfastighetens areal var 34,15 ha.

Det planerade byggandet kan inte anses motsvara Lojo stads dimensioneringsprinciper som allmänt tillämpas i delgeneralplaneringen. Den areal för moderfastigheten som ska dimensioneras är 20-39,99 ha/övrig landsbygd (dimensioneringsklass III). Maxantalet byggmöjligheter enligt dimensioneringsprinciperna är 4 byggnadsplatser.

När antalet byggda fastigheter på moderfastigheten är 8 möjliggör inte maxantalet 4 byggmöjligheter enligt dimensioneringstabellen ny tillbyggnad.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att byggrätten för moderfastigheten T har utnyttjats fullt ut och inga nya byggplatser kan längre beviljas.

Dimensionering av avgörande om planeringsbehov (tvärsnittstidpunkt 1.1.2000)

Av moderfastigheten Te 444-453-xx-yy har efter den 1 januari 2000 bildats 4 fastigheter, varav en är byggd. Moderfastighetens areal var 31,03 ha.

Det planerade byggandet kan anses motsvara Lojo stads dimensioneringsprinciper som allmänt tillämpas i delgeneralplaneringen om tvärsnittstidpunkten är 1.1.2000. Den areal för moderfastigheten som ska dimensioneras är 20-39,99 ha/övrig landsbygd (dimensioneringsklass III). Maxantalet byggmöjligheter enligt dimensioneringsprinciperna är 4 byggnadsplatser.

Det maximala antalet byggmöjligheter enligt tvärsnittstidpunkten 1.1.2000 är 4 byggplatser, vilket är detsamma som i tvärsnittstidpunkten 1.7.1959, men när antalet fastigheter som konstruerats enligt tvärsnittsberäkningen år 2000 är 1, är maxantalet byggmöjligheter då 3. Antalet byggplatser enligt tvärsnittstidpunkten 1.7.1959 är alltså 8, vilket inte möjliggör nya byggmöjligheter, eftersom den maximala dimensioneringen enligt tabellen är 4 byggmöjligheter.

Genom att ändra tvärsnittstidpunkten till 1.1.2000 ökar antalet nya byggplatser på moderfastigheten T 428-453-yy-xx jämfört med den tillämpade tvärsnittstidpunkten (1.7.1959). På moderfastigheten T 428-453-yy-xx har redan tidigare bildats 8 byggplatser.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att även om man genom moderfastighetsgranskningen i vissa fall får kalkylmässigt fler byggplatser, kan de i praktiken på grund av lagens andra ramvillkor i regel inte beviljas.
 

Mer information  Pertti Piirilä, planläggningsingenjör , pertti.piirila@lohja.fi

 generalplanerare Tiitus Kuisma, tiitus.kuisma@lohja.fi

Kringmaterial - Exempel på dimensionering enligt tvärsnittstidpunkterna 1.7.1959 och 1.1.2000 vid undantagsförfarande
- Exempel på dimensionering enligt tvärsnittstidpunkterna 1.7.1959 och 1.1.2000 vid avgörande om planeringsbehov
- Tabell över moderfastighetsgranskningen för delgeneralplanen Y5 Lehmijärvi-Pulli
- Maxantalet byggmöjligheter vid delgeneralplanen Y5 Lehmijärvi-Pulli
- Helsingfors hovrätts beslut om dimensionering av stranddetaljplanen för Mustlahti (sidorna 2 och 6).             

Föredragande Markanvändningsdirektör Puistosalo Pekka

Beslutsförslag Stadsplaneringsnämnden beslutar att

1. anteckna för kännedom utredningarna

2. konstatera utifrån den föreslagna motionen att det inte kvarstår ett tillräckligt stort sammanhängande obebyggt område på strandområdena enligt 73 § 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen. Att godkänna motionen skulle förorsaka olägenheter med tanke på planläggningen eller annan reglering av områdesanvändningen och leda till menlig samhällsutveckling enligt 137 § 1 mom. 1 och 2 punkten i markanvändnings- och bygglagen. Kraven på generalplanens innehåll som avses i 39 § i markanvändnings- och bygglagen uppfylls inte till alla delar om man strävar efter att öka glesbebyggelse i väsentlig grad. Dessutom skulle ändringen av tvärsnittstidpunkten strida mot principen om likabehandling av markägare, så det finns ingen anledning att ändra den föreslagna tvärsnittstidpunkten. Därför kan man inte godkänna motionen.

3. konstatera att om motionen godkänns skulle den huvudsakligen leda till betydande, okontrollerad och allmänt ohållbar ökning av bostadsbyggande i glesbygden, byggande i sådan omfattning skulle kräva utarbetande av en detaljplan

4. föreslå stadsstyrelsen och vidare stadsfullmäktige att motionen är slutbehandlad.

Beslut Stadsplaneringsnämnden beslutade enligt förslaget.

-----------------------------------

Stadsstyrelsen 07.11.2022 § 356

Mer information  Pertti Piirilä, planläggningsingenjör , pertti.piirila@lohja.fi

 generalplanerare Tiitus Kuisma, tiitus.kuisma@lohja.fi

Kringmaterial - Exempel på dimensionering enligt tvärsnittstidpunkterna 1.7.1959 och 1.1.2000 vid undantagsförfarande
- Exempel på dimensionering enligt tvärsnittstidpunkterna 1.7.1959 och 1.1.2000 vid avgörande om planeringsbehov
- Tabell över moderfastighetsgranskningen för delgeneralplanen Y5 Lehmijärvi-Pulli
- Maxantalet byggmöjligheter vid delgeneralplanen Y5 Lehmijärvi-Pulli
- Helsingfors hovrätts beslut om dimensionering av stranddetaljplanen för Mustlahti (sidorna 2 och 6).             

Föredragande tf stadsdirektör Puistosalo Pekka

Beslutsförslag Stadsstyrelsen beslutar att

1. anteckna för kännedom den erhållna utredningen; samt

2. lägga fram följande beslutsförslag för stadsfullmäktige:

Fullmäktige beslutar att anteckna motionen som slutbehandlad.

Motförslag Under diskussionen föreslog stadsstyrelseledamoten Päivi Alanne med stöd av stadsstyrelsens 1:a vice ordförande Hannele Maittila att motionen är fortsatt aktuell och att den återförvisas för beredning.

Behandling  Stadsstyrelsens ordförande konstaterade att Päivi Alanne under diskussionen lagt fram ett understött förslag om att ärendet ska återförvisas för ny beredning och begränsade diskussionen att gälla återförvisning av ärendet för ny beredning.

Omröstning På förslag av stadsstyrelsens ordförande förrättades en elektronisk omröstning enligt följande:
de som stöder fortsatt behandling av ärendet röstar JA:
de som stöder återremittering av ärendet för ny beredning röstar NEJ.

JA: 11 röster (Kaj Sundqvist, Pirjo-Leena Forsström, Janne Turunen, Markku Saarinen, Urpo Uotila, Taina Lackman, Heli Saukkola, Matti Pajuoja, Pekka Luoma, Jukka Sassi, Laura Skaffari)
NEJ: 2 röster (Päivi Alanne, Hannele Maittila)

Ordföranden konstaterade att man med rösterna 11-2 fortsätter att behandla ärendet.

Beslut Stadsstyrelsen beslutade enligt förslaget.

Verkställande till fullmäktiges föredragningslista

------------------------------------

Stadsfullmäktige 14.12.2022 § 161

Mer information  Pertti Piirilä, planläggningsingenjör , pertti.piirila@lohja.fi

 generalplanerare Tiitus Kuisma, tiitus.kuisma@lohja.fi

Förslag Fullmäktige beslutar att anteckna motionen som slutbehandlad.

Beslut Fullmäktige beslutade enligt förslaget.

-------------------------------------