Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 15.02.2023/Pykälä 12

Motion om ordnande av specialundervisning

866/12.00.01/2017

Stadsfullmäktige 25.10.2017 § 142

 Ledamot Pekka Luoma lade på vägnar av Samlingspartiets och SFP:s fullmäktigegrupp fram följande motion:

"Stadsstyrelsen vidtar åtgärder för att reda ut effekten av det nuvarande sättet att ordna specialundervisningen inom den grundläggande utbildningen, behovet av stadens gemensamma smågrupper för specialundervisningen och omfördelningen av resurserna utreds på nytt så att antalet stadens gemensamma smågrupper ökas inom specialundervisningen. Utredningen ska bli färdig så att eventuella åtgärder kan genomföras redan i början läsåret 2018-19."
 

Beslut Fullmäktige beslutade att lämna motionen till stadsstyrelsen för beredning.

-----------------------------------

Nämnden för barn, unga och familjer 10.4.2018 § 44

 
Den relativa andelen elever i den grundläggande utbildningen som får särskilt och intensifierat stöd varierar mellan 7,1 och 15,3 procent. På de lägre årskurserna har man ännu inte fattat så många beslut om särskilt stöd som på de högre årskurserna. Till följd av den förlängda läroplikten är det också viktigt att notera förändringen i antalet elever som börjar i nästa årskurs 1. Under pågående läsår omfattas 7 barn i ettan av den förlängda läroplikten. Antalet elever som börjar i nästa årskurs 1 och som omfattas av den förlängda läroplikten är 16.

I syfte att reda ut specialundervisningen sammankallade servicechefen en arbetsgrupp för att genomföra en utredning i enlighet med motionen och att reda ut alternativ. Arbetsgruppens ordförande är servicechef Kati Ikonen och andra medlemmar i arbetsgruppen är Jaana Törnqvist, specialsakkunnig (som ansvarsområde bland annat specialundervisning); Pirjo-Riitta Hoberg, rektor för skolan Ojamon koulu (stadens nuvarande centraliserade smågrupper); Taina Hämäläinen, rektor för skolorna Muijalan koulu och Nummenkylän koulu (tidigare handledande lärare inom specialundervisningen); Pirjo Uutela Morander, speciallärare i skolan Nummen yhtenäiskoulu; Niina Wessman, ansvarig skolpsykolog och Harald Holmström, chef för barnfamiljearbetet.

Elevsituationen i de nuvarande småklasserna granskades ur synvinkeln om eleverna omfattades av rätt stöd. Eftersom vi har köer till stadens gemensamma småklasser, har vi i situationer där elevens behov av stöd är stor varit tvungna att ta till en alternativ plan för att hitta lösningar, eftersom vi inte kunnat erbjuda den bästa möjliga smågruppsplatsen. Elever i sådana "felaktiga" smågrupper finns för närvarande 7 i stadens gemensamma smågrupper och 4-6 elever i Jalava. Stadens gemensamma smågrupper har elever från alla områden (6-9 elever), men för närvarande betydligt färre elever från Nummi (2 elever).

De befintliga resurserna för och användningen av specialundervisningen kartlades efter skola och region. I kartläggningen ombad man också bedöma tillräckligheten av specialundervisningens befintliga resurser och eventuella behov. Effektiviteten av specialundervisningens gemensamma smågrupper undersöktes genom en vårdnadshavarenkät och feedback. I kartläggningen efterfrågade man också utvecklingsidéer och idéer om hur man bättre skulle kunna möta och svara på behovet av specialundervisningen på skolnivå med befintliga resurser och, om man fick lite extra resurser, hur man ur skolornas perspektiv bäst skulle kunna använda dem.

Inom ramen för den befintliga resursen upplevdes möjligheten till inbördes möten inom ramen för samplaneringstiden såväl mellan speciallärare, dialog mellan rektorer och speciallärare som mellan elevvården och speciallärare som viktig. Dessutom finns det behov av mer enhetlig vägledning inom specialundervisningen, som beskriver den så kallade skolstigen och klargör arbetsfördelningen mellan speciallärare och lärare och elevvården.
Närmare samarbete genom regionalt arbete med både sociala och andra aktörer i regionen ansågs vara viktigt och vidareutveckling bland annat genom regional förvaltning. Det föreslogs även att resursen för skolgångsbiträde ändras till psykiatrisk sjukskötare.

Eventuell extra resurs ansågs behövas för konsulterande speciallärare, regionala periodiserade smågrupper, ökning av specialundervisningen i årskurserna 7-9 (egen smågrupp), rekrytering av en tredje speciallärare till årskurserna 1-6 med två serier, kompanjonundervisning och en ytterligare klass för specialstöd.

Arbetsgruppen bad om feedback på och utvärdering av etapp- och stödperioderna som prövades i två år. Baserat på den feedback som man fick finns det fortfarande behov av en stödperiod, och resultat har uppnåtts. Vad gäller stödperioden görs dock en liten resursjustering för antalet undervisningstimmar (28 timmar/vecka-> 25 timmar/vecka). De 3 timmar/vecka som frigörs från stödperioden används för att starta en ytterligare så kallad K2-klassverksamhet för elever i årskurserna 7-9. Etapperioden har inte kunnat tillgodose behoven av särskilt stöd som förväntat, och man har inte lyckats fylla alla elevplatser under alla perioder. Utifrån den feedback som kommit in fann arbetsgruppen att det vore bättre att rikta om resursen för Etapperioden till stadens gemensamma smågrupp. För vilken typ av smågrupp har vi för närvarande störst behov av? Mer information får vi vid nästa Y-teamets möte den 26 april 2018, där Y-klassplatserna kommer att tilldelas efter ansökningar.

När det gäller alternativen för att utveckla Lojos specialundervisning har man sökt synpunkter från skolor och representanter för elevvården på den riktning som specialundervisningen bör utvecklas i framtiden. Arbetsgruppen fick också separata ställningstaganden från den lokala lärarföreningen Lohjan Opettajien Paikallisyhdistys LOOP och från personalen inom klassen för specialstöd.

Som alternativa riktningar föreslogs: att fortsätta med den nuvarande modellen där Etappi och Stödperioden ingår, en ytterligare K2-klass till årskurserna 7-9 och skolans interna specialundervisningsarrangemang. I detta alternativ ansågs fortfarande finnas behov av stadens gemensamma småklasser (Y-klasser, Sol och klassen för specialstöd), men bristen på elevplatser bekymrade. Vad gäller stödperioden önskas ett närmare samarbete med elevvården. Frågan om underutnyttjande av Etappi togs upp. En ytterligare K2-klass till årskurserna 7-9 ansågs som bra och samtidigt hoppades man att K-klassmodellen skulle utvecklas i rehabiliteringsriktning, så att behovet av elevens behov av stöd i fråga bedöms per läsår. De nuvarande resurserna för specialundervisning i årskurserna 7-9 sågs som en utmaning.

Som ett annat alternativ föreslogs regionala smågrupper för årskurserna 1-6. Inriktningen ansågs god, och regionala smågrupper ansågs utvecklingsbara vad gäller tidigt stöd och låg tröskel samt att genomföra principen om regionalt arbete som "hjälp till barnet". Men en smågrupp i regionen är utmanande med tanke på att elever kommer från årskurserna 1-6 och behovet av stöd är varierande. Det fanns också oro gällande kamratstödet på grund av en enda lärare för den regionala smågruppen. Den regionala smågruppens verksamhet i samarbete med bland annat det sociala arbetet i regionen togs upp. Regionala smågrupper uppfyller inte helt alla behov av stöd, utan det finns fortfarande behov av gemensamma smågrupper som Sol och klassen för specialstöd. Tillräckliga åtgärder (resurser) behövs för att säkerställa tidigt stöd redan inom småbarnspedagogiken. Vid sidan av detta alternativ lyftes också fram tillräckligheten av skolans egna resurs för specialundervisningen. Med en eventuell extra timresurs skulle det bland annat vara möjligt att ha en speciallärare som kompanjonlärare i klasserna, och behovet av en tredje speciallärare i årskurserna 1-6 med två serier togs upp. Utvecklingen med extra resurser understöddes, och den extra resursen ansågs vara nödvändig särskilt under övergångsfasen för att på ett vettigt sätt säkerställa skolstigen för eleverna i de nuvarande Y-klasserna.

För årskurserna 7-9 föreslogs modellen "årskurserna 7-9 sköter sitt". Modellen ansågs vara bra, och detta sker redan på olika sätt i årskurserna 7-9 och vid samskolorna. En eventuell ytterligare permanent grupp i skolorna skulle dock ge bättre möjligheter att ge det stöd som behövs för eleverna och möjliggöra mer flexibla aktiviteter enligt stödbehov. Det fanns ett starkt stöd för inrättande av en ytterligare gemensam K2-klass, men det konstaterades att behovet av detta också bör bedömas årligen och att resursen bör ändras vid behov.

Specialundervisningen som helhet utgör en mångsidig helhet, som inte bara omfattar bra eller dåliga lösningar, utan olika alternativ med sina egna fördelar och nackdelar. I det stora hela bör specialundervisningen möta elevernas behov på bästa möjliga sätt. Varje barn och ung person som vi kan erbjuda stöd inom vår egen verksamhet betyder det bästa för barnet, men det är också ett mer hållbart sätt att organisera utbildning med tanke på kostnader.

Det går inte att ändra specialundervisningens verksamhet och riktlinjer över en natt. Skolstigen för de elever som redan är i grupperna måste tryggas på ett vettigt sätt. Förändringsprocessen mot ett regionalt arbete, även inom specialundervisningen, ligger i linje med den regionala utvecklingen. Inom specialundervisningsarrangemangen måste man dock noga överväga möjligheterna med befintliga resurser och vid behov gå vidare genom budgetförslag för att ge så effektivt, förebyggande och tidigt stöd som möjligt steg för steg för varje barn och ung person. Arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete med utvecklingen av specialundervisningen och utreder tillsammans med olika aktörer möjligheter, utmaningar och utveckling vad gäller specialundervisningen som helhet. De förändringar som föreslås är därför noga övervägda och i förväg planerade ur olika perspektiv. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt information och motivering av eventuella ändringar.

För läsåret 2018-2019 kan följande organisatoriska förändringar i specialundervisningen göras med befintliga resurser. Inrättande av en ytterligare K-klass till årskurserna 7-9, så kallad K2-klass. Resursen för den här klassen (behov 30h/vecka) fås genom att flytta 25h/vecka från Jalava, 3h/vecka från stödperioden och 2h/vecka från resursen för Etappklassen. Från Jalava till K2-klassen flyttas samtidigt 3-4 elever som flyttar till årskurserna 7-9, deras behov av stöd i Jalava är inte längre nödvändigt, men de behöver stöd till årskurserna 7-9 från en smågrupp. Utvecklingen av K-klassens strategi och resursgranskning kommer att inledas med K-klassens lärarteam och utredningsgruppen för specialundervisning.

Stödperioden fortsätter på familjestödcentret 25h/vecka. Utvecklingen av stödperiodens verksamhet kommer att fortsätta med utredningsgruppen för specialundervisningen och det så kallade lyftarbetet på den sociala sidan (socialarbetare och socialhandledares fältarbete i skolorna för att starta stöd till elever som väntar på en plats till en smågrupp eller en stödperiod).

Resursen för Etapperioden ändras för att inrätta en gemensam smågrupp i staden (25h/vecka) enligt behovet av stöd för befintliga elever. Placeringen av denna smågrupp kommer att bli föremål för ytterligare diskussion med rektorer, beroende på vilken typ av smågruppsklass som ska inrättas.

För skolornas samplanering reserveras tid (2x2h) för möten mellan olika aktörer och för möten som hålls i övergångsfaser. En specialsakkunnig sammankallar mötena med speciallärarna.

Arbetsgruppen för specialundervisningen fortsätter sitt arbete med att reda ut utvecklingsriktlinjer och resurser och för att granska alternativ för den långsiktiga utvecklingen av specialundervisningen.

Mer information: Servicechef Kiti Ikonen, kiti.ikonen@lohja.fi

Kringmaterial:
- motion
- utredning om specialundervisningen (power point)
- sammandrag över vårdnadshavarnas feedback på Y-klasserna
- sammandrag över vårdnadshavarnas feedback på Solklassen

Förslag

Serviceområdesdirektören Nämnden för barn, unga och familjer

1. beslutar att 1.8.2018 inrätta en ytterligare K-klass, så kallad K2-klass, till årskurserna 7-9 genom befintliga resursarrangemang. K2-klassen placeras på skolan Anttilan koulu: K-klassens strategi vidareutvecklas i samarbete med utredningsgruppen för specialundervisningen

2. beslutar att fortsätta stödperiodens verksamhet med resursen 25 h/vecka vid familjestödcentret och vidareutveckla stödperiodsstrategin

3. beslutar att ändra resursen för Etapperioden (25 h/vecka) för att inrätta en gemensam smågrupp i staden 1.8.2018. Profilen för småklassen utarbetas i enlighet med det befintliga stödet. Placeringen av småklassen fastställs enligt klassens profil

4. konstaterar att den fått motionen om utredningen av specialundervisningen för kännedom och föreslår stadsstyrelsen och vidare fullmäktige att motionen är slutbehandlad.

Föredragandens ändrade förslag Nämnden för barn, unga och familjer

1. beslutar att 1.8.2018 inrätta en ytterligare K-klass, så kallad K2-klass, till årskurserna 7-9 genom befintliga resursarrangemang. K2-klassen placeras på skolan Anttilan koulu: K-klassens strategi vidareutvecklas i samarbete med utredningsgruppen för specialundervisningen

2. beslutar att fortsätta stödperiodens verksamhet med resursen 25 h/vecka vid familjestödcentret och vidareutveckla stödperiodsstrategin

3. beslutar att ändra resursen för Etapperioden (25 h/vecka) för att inrätta en gemensam smågrupp i staden 1.8.2018. Profilen för småklassen utarbetas i enlighet med det befintliga stödet. Placeringen av småklassen fastställs enligt klassens profil

4. strävar framöver efter att söka möjligheter att satsa mer än tidigare på stöd i tidigt skede och på rehabiliterande verksamhet

5. konstaterar att den fått motionen om utredningen av specialundervisningen för kännedom och föreslår stadsstyrelsen och vidare fullmäktige att motionen är slutbehandlad.

Beslut Godkändes.

-----------------------------------

Nämnden för barn, unga och familjer 24.11.2022 § 145

 Enligt Statistikcentralens uppgifter fick allt fler grundskoleelever stöd för lärande år 2021. Upp till 23 procent av eleverna i grundskolan fick intensifierat eller särskilt stöd. Totalt 75 800 fick intensifierat stöd, dvs. 13,5 procent av eleverna i grundskolan, medan 53 100 elever, dvs. 9,4 procent, fick särskilt stöd. Andelen elever som fick intensifierat och särskilt stöd ökade med 1,7 procentenheter från året innan. Antalet elever som får särskilt stöd har ökat stadigt sedan 2014. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens utbildningsstatistik. I Lojo får 12,8 procent av grundskoleeleverna särskilt stöd.

 Under läsåret 2021-2022 fanns det i Lojo nio gemensamma specialgrupper i staden. Av dessa var sju klasser i årskurserna 1-6 och två klasser i årskurserna 7-9. Klasserna hade totalt 68 elever. Det växande behovet av smågrupper möttes genom att lägga till två klasser i årskurserna 1-6 för läsåret 22-23. Dessutom har Lojo Jalava-klasser på skolan Routionmäen yhtenäiskoulu, som har 10 grupper (77 elever läsåret 21-22). Lojo har alltså totalt 19 smågrupper inom specialundervisningen. Under läsåret 21-22 gick 10,1 procent av eleverna med särskilt stöd i specialklasser, om man inte räknar med Jalava-elever. Siffran uppgår till 21,7 procent om man räknar med Jalava-eleverna. Utöver de gemensamma klasserna i staden har en del av skolorna i Lojo använt egen timresurs för att organisera smågruppsundervisning.

 Under läsåret 2022-2023 har Lojo 10 gemensamma smågrupper i staden och 10 Jalava-klasser.

 Specialundervisning i klassform är avsedd för elever som behöver särskilt stöd och som har omfattande inlärnings-, beteende- eller självregleringsproblem. För specialundervisning i klassform behövs ett beslut om särskilt stöd och eleverna studerar antingen enligt den allmänna lärokursen eller en individualiserad lärokurs. Beslutet att placera elever i specialundervisning i klassform fattas av utbildningschefen.

• Y-klasser är avsedda för elever som behöver särskilt stöd i uppförande och sociala färdigheter. Klasserna 1-6 Y finns på skolan Routionmäen yhtenäiskoulu (2 st.) och på skolan Metsolan koulu (2 st.). 
• Klassen för specialstöd är en vårdande klass som siktar på helhetsrehabilitering för elever som behöver särskilt stöd för utmaningar i deras känsloliv. Klasserna 1-6 finns på skolan Ojamonharjun yhtenäiskoulu.
• Solklassen erbjuder specialundervisning i klassform för elever med speciella interaktionsproblem (autismspektrum). Klasserna 1-6 finns på skolan Ojamonharjun yhtenäiskoulu.
• Stjärnklasserna är avsedda för elever i nybörjarundervisningen som behöver starkt stöd i smågrupp och som har stora utmaningar att styra exekutiva funktioner (t.ex. fastna i en uppgift, stark självständighet och sensorisk överkänslighet). Klasserna 1-2 (2 st.) finns på skolan Ojamonharjun yhtenäiskoulu.
• K-klasserna är avsedda för elever som får specialundervisning och vars studier inte kan integreras i klassen för allmän undervisning/integration kan redan praktiseras. Typiska motiveringar till att bli en elev i en K-klass är omfattande problem i skolgången, såsom omfattande inlärningssvårigheter, mindre utvecklingsstörning, svårigheter kopplade till autismspektrum, problem med gestaltning, självkänsla eller koncentration, språkliga svårigheter, skolrädsla och så vidare. Klasserna 7-9 (2 st.) finns på skolan Laurentius-koulu.
• Jalava-klasserna, klasser för krävande särskilt stöd, är avsedda för elever med utvecklingsstörning eller försenad utveckling och för autistiska elever med utvecklingsstörning. På dessa klasser individualiseras samtliga läroämnen eller så studerar eleverna enligt verksamhetsområde. Klasserna 1-9 (10 st.) finns i skolan Routionmäen yhtenäiskoulu.

 Resurslärare har anställts till skolorna för att hjälpa lärare i undervisningen av elever som behöver stöd. Dessutom har man ökat skolgångshandledarnas arbetsinsats i individuellt arbete genom att anställa personliga handledare. Vissa elever som får särskilt stöd och som flyttar från förskolan till skolan har erbjudits möjlighet till assistent under övergångsperioden, varvid en person som är bekant från förskoleundervisning deltar i skolstarten, t.ex. under höstterminen.

 Skolorna har vid behov tillgång till ett konsultteams (två speciallärare och en skolpsykolog) tjänster och stöd. Konsultteamets arbetsuppgifter omfattar bland annat nära samarbete med lärare och familjer, nätverkande, hänvisning till stöd utanför skolan, planering av stödåtgärder, lägesbedömningar och observationer. Konsultteamets arbetsinsats användes mycket hösten 2022 även i de elevers ärenden som inte gick i skolan. Kontakter med konsultteamet förväntas komma så tidigt som möjligt, men teamet kommer också att kunna hjälpa till i krissituationer. Eftersom teamet också har en skolpsykolog, är dennas expertis tillgänglig flexibelt och snabbt.

 I Lojo utvecklas specialundervisningen även av styrgruppen för specialundervisning. Gruppen diskutera tillsammans med experter om aktuella frågor kring specialundervisning och förändrade behov av specialundervisningen. Även om man strävar efter att ständigt utveckla specialundervisningen och man har lyckats svara mot de mest akuta behoven, är behovet av smågrupper fortfarande uppenbart

Mer information Undervisningschef Liisa Saarniniemi, liisa.saarniniemi@lohja.fi

Kringmaterial  - Översikt över läget för antalet specialklasser 

Föredragande Bildningsdirektör Lehmus Juha-Pekka

Beslutsförslag Nämnden för barn, unga och familjer beslutar att

1. anteckna redogörelsen för kännedom och

2. föreslå stadsstyrelsen och vidare stadsfullmäktige att motionen är slutbehandlad

Beslut Nämnden för barn, unga och familjer beslutade enligt förslaget.

Verkställande till stadsstyrelsens föredragningslista

-----------------------------------

Stadsstyrelsen 9.1.2023 § 12

Mer information undervisningschef Liisa Saarniniemi, liisa.saarniniemi@lohja.fi

Kringmaterial  - Översikt över läget för specialklasser

Föredragande Stadsdirektör Perämäki Pasi

Beslutsförslag Stadsstyrelsen beslutar att

1. anteckna för kännedom den erhållna utredningen; samt

2. lägga fram följande beslutsförslag för stadsfullmäktige:

Fullmäktige beslutar att anteckna motionen som slutbehandlad.

Beslut Stadsstyrelsen beslutade enligt förslaget.

Verkställande till fullmäktiges föredragningslista

------------------------------------