Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 15.05.2024/Pykälä 56

266/07.02.01.02/2022

Stadsstyrelsen 02.04.2024 § 142

Pauliina Laurila (samtycker till att namnet offentliggörs) föreslår i initiativet som kom in 23.11.2022 följande:

”I initiativet föreslås att Lojo stad ska börja begränsa ekologiskt och etiskt ohållbar reklam på de reklamställen som den äger. I fortsättningen ska Lojo  begränsa bort produkter och tjänster som anses vara ekologiskt och etiskt ohållbara när staden upprättar hyresavtal om reklamanordningsställen.

Motivering

Att begränsa reklam utomhus är en ökande trend ute i världen. Exempelvis är reklam för fossilprodukter förbjudet i Amsterdam, och den franska staden Grenoble blev den första europeiska staden som förbjöd reklamsskyltar. I Finland har Helsingfors stad utifrån motioner förbundit sig till att utreda medel för att begränsa reklam som är skadlig för klimatet. Den mest kända staden som förbjudit reklam utomhus är São Paulo där lagen som förbjuder reklam utomhus trädde i kraft redan 2007. För att uppnå klimatmålsättningarna betonar dessutom flera expertaktörer som Förenta nationernas klimatpanel IPCC betydelsen av alla sektorer och aktörer.

Reklam har stor påverkan på hur människor konsumerar. Reklam borde hjälpa med att i vardagen fatta bra beslut, inte tvärtom. Kunskap i sig själv räcker nödvändigtvis inte till att människor gör hållbar val. Genom att styra konsumtionsval bort från ohållbar konsumtion kan kommunen positivt påverka andra djurarter, människor och miljön. Även om det är svårt att definiera ekologiskt och etiskt ohållbar reklam, ska åtminstone följande produkter och tjänster begränsas bort från de reklamställen som staden äger: animaliska produkter, fossila energikällor, snabbmode och klimatskadlig trafik.

Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna uppskattas vara låga, eftersom initiativet inte föreslår något kategoriskt förbud för reklam utomhus. Således kan staden fortfarande få inkomster från uthyrning av reklamställen.

Animaliska produkter

Djur är känsliga individer som har ett behov av leva deras eget, arttypiskt liv. Många arter har bevisligen även en förmåga till medvetenhet. Djur är varelser med egenvärde och borde inte vara produktionsmassa som i form av råvaror kan utnyttjas i produktionsförhållanden som skapats av människan. (1) (2) (3) 

Reklam förvränger häftigt djurproduktionens verklighet. I reklam vill man skapa för oss en uppfattning om ett djur som njuter av ett fritt, arttypiskt och gott liv på sin hemgård. Verkligheten är annorlunda. Majoriteten av djuren kommer inte ut eller få beta, och återväxten tas bort från honorna genast efter den har fötts. Nästan alla djur lever i trånga förhållanden som är fattiga på stimulans, en del av djuren dödas på grund av ekonomiska skäl genast genast efter födseln, och förädlingen har gjort djuren sjuka.

Ett produktionsdjur lever hela sitt liv i fångenskap i en fullständigt kontrollerad miljö där friheten har tagits bort – det kan inte välja vad det vill äta, när det vill gå ut eller med vem det vill bo eller föröka. Trots det har utöver människor också andra djur ett starkt behov av att påverka sitt eget liv. Djur vill bilda sin egen flock, vårda sin återväxt, vandra, fly, utforska, söka och hitta. Att påverka sitt eget liv är direkt jämförbart med mental hälsa. Djurproduktionen i sin nuvarande form och alla animaliska produkter som den medför är etiskt ohållbara.

Det finns också andra, väldigt starka skäl för varför reklam för animaliska produkter borde förbjudas. Komsumtionen av produkterna är skadligt för människan och miljön på många betydande sätt: zoonoser (4) (5), antibiotikaresistens (6), pandemier (7) (8), klimatpåverkan (9) (10) (11) (12) (13) (14), förlusten av biologisk mångfald och arter (15) (16) (17) (18) och hälsoproblem (19) (20).

Av dessa skäl borde det på de reklamställen som staden äger inte göras reklam för animaliska produkter.

Klimatskadlig trafik

Enligt statistikcentralen var Finlands faktiska utsläpp 2020 cirka 48 miljoner ton koldioxid per år. Den kartlagda andelen för trafiken var 10,4 miljoner ton av helhetsutsläppen (21). Trafikom har delat upp de kartlagda utsläppen för trafiken i kategorier som väg-, sjö- och järnvägstrafik samt civilflyg i hemlandet. Vägtrafiken har delats upp i person-, last- och paketbilar och bussar samt andra fordon som motorcycklar. Aningen över hälften av helhetsutsläppen orsakas av enbart personbilar (22).

Enligt Europeiska miljöbyrån har trafikutsläppen från referensåret 1990 uppvisat en ökande trend, trots att flera andra sektorer har lyckats med att minska på utsläpp i jämförelse med referensåret (23). De ökade trafikutsläppen har i huvudsak motiverats med den ökade mängden av bilar, eftersom helhetsutsläppen har ökat trots att bilutsläppen per fordon har minskat. Dessutom är vägtrafiken den mest betydande enskilda källan till mikroplast i Finland.

Vad gäller flygresor är det känt att utsläpp som sker i stratosfären påverkar klimatförändringen på annat sätt än på jordytan. Beroende på källor anses påverkan av flygresor att utgöra från några procent till nästan hälften av trafikens helhetspåverkan.

Av dessa skäl borde man på de reklamställen som staden äger inte längre göra reklam för klimatskadlig trafik. Sådan trafik omfattar flygresor och privatbilism.

Fossila energikällor

Förbränning av fossila bränslen bär den största skulden för klimatförändringen. Enligt FN:s klimatpanels senaste rapport ska nedmonteringen av fossila bränslen inledas omedelbart så att den globala uppvärmningen kan begränsas till 1,5 grader (24). Fossila bränslen är ett odirekt skäl till olika slags krig och konflikter, såsom kriget mellan Ryssland och Ukraina och det jemenitiska inbördeskriget (25).

Av dessa skäl ska det på reklamställen som ägs av staden inte längre göras reklam för energi producerad med fossila bränslen. Dessa omfattar även avtal riktade till konsumenter av kol, olja, naturgas och torv.

Snabbmode

De skador som textilindustrin orsakar för miljön har redan länge varit väl kända, och det finns mycket vetenskaplig information om skadorna såväl globalt som på national nivå (26). FN bedömer att den globala andelen av utsläpp är större än andelen av den internationella flyg- och fartygstrafiken, det vill säga cirka 8 procent av alla växthusgasutsläpp (27). Utöver utsläppen använder branschen rikligt med naturtillgångar, jordområde och vatten. Till exempel behövs det 2 700 liter vatten (28) för att producera en bomullsskjorta. Med tvättandet av kläder som innehåller olika slags blandade fibrer rinner uppskattningsvis en halv miljoner ton mikroplast till världens vattendrag. Detta är väldigt farfligt för havsekosystem (29). Vad gäller Finland är de sammanlagda livscykelutsläppen för textilproduktionen och importen cirka 1 689 000 carbondioxidton som innebär 305 kilogram per person (30).

En särskilt problematisk del av textilindustrin är snabbmode – det köps mycket kläder till billigt pris, men kläderna används bara kort tid. Att snabbmodet har blivit vanligare i Finland har lett till att det år för år köps mer kläder men mindre pengar används till dem (31). Samtidigt uppstår i Finland 70 miljoner kilogram textilavfall per år (32). Textiavfallet är svårt att återvinna, eftersom den största delen av avfallet är blandad fiber som innehåller plast. Utöver miljöskador förknippas klädindustrin med allvarliga sociala och etiska problem. Vad gäller särskilt snabbmodet ligger ofta kränkningar mot mänskiliga rättigheter bakom det låga konsumentpriset. Sådana kränkningar omfattar bland annat otillräcklig avlöning, farliga arbetsförhållanden, hindrande av facklig organisation och barnarbetskraft.

Av dessa skäl ska det på de reklamställen som ägs av staden inte längre göras reklam för snabbmode.

Mer information

Mer information om initiativet: Detta invånarinitiativ stöds av Djurrättspartiet rf. Mer information: Pauliina Laurila, paulina.laurila@gmail.com Jaakko Perttunen, jaakko.perttunen@eop.fi Källförteckning:
1 https://www.tiede.fi/artikkeli/jutut/artikkelit/emme_ole_yksin
2 https://www.elaintieto.fi/blogi/tunteet-yhdistavat-ihmista-ja-elainta
3 https://www.tiedetoimittajat.fi/tiedetoimittaja/uusiin-kysymyksiin-uusia-vastauksia-elainten-tunnemaailmasta
4 https://www.ruokavirasto.fi/teemat/zoonoosikeskus/zoonoosit/
5 https://www.helsinki.fi/fi/uutiset/terveys/epidemiat-tulevat-puskista
6 https://www.helsinki.fi/fi/uutiset/terveempi-maailma/antibioottiresistenssi-hiipiva-pandemia-siihen-voi-kuolla-tulevaisuudessa-enemman-ihmisia-kuin-syopaan
7 https://www.duodecimlehti.fi/duo95933
8 https://wwf.fi/uutiset/2020/05/nakokulma-lihantuotannon-vahentaminen-pienentaa-pandemiariskia/
9 https://www.hs.fi/tiede/art-2000008586498.html
10 https://www.sitra.fi/artikkelit/millaisia-ovat-15-asteen-elamantavat-ja-miten-niihin-paastaan/
11 https://www.carbonbrief.org/rich-nations-could-see-double-climate-dividend-by-switching-to-plant-based-foods
12 https://www.hs.fi/tiede/art-2000008586498.html
13 https://www.nature.com/articles/s43016-021-00358-x
14 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/161742
15 https://ourworldindata.org/environmental-impacts-of-food
16 https://www.globalagriculture.org/report-topics/meat-and-animal-feed.html
17 https://ourworldindata.org/wild-mammal-decline
18 https://ourworldindata.org/land-use-diets
19 https://www.laakarilehti.fi/tieteessa/katsausartikkeli/ilmastoystavallisen-ruoan-ja-arkiliikkumisen-terveyshyodyt/?public=d3df8dda56487b25f52c4eb3023cb609
20 https://www.newscientist.com/article/2307510-cutting-down-meat-and-dairy-could-help-you-live-up-to-a-decade-longer/
21 https://www.stat.fi/til/khki/2020/khki_2020_2022-03-17_kat_001_fi.html
22 https://tieto.traficom.fi/fi/tilastot/liikenteen-co2-paastot-liikennemuodoittain-seka-maakunnittain
23 https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/daviz/ghg-emissions-by-aggregated-sector-5#tab-dashboard-02
24https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg2/downloads/report/IPCC_AR6_WGII_FinalDraft_FullReport.pdf
25 https://energypost.eu/twenty-first-century-energy-wars-oil-gas-fuelling-global-conflicts/
26 https://finnwatch.org/fi/julkaisut/pikamuodin-jalkeen
27 https://news.un.org/en/story/2019/03/1035161
28 https://yle.fi/uutiset/3-10309581
29 https://emf.thirdlight.com/link/kccf8o3ldtmd-y7i1fx/@/preview/1?o
30 https://stjm.s3.eu-west-1.amazonaws.com/uploads/20211210112303/Suomalaisen-tekstiili-ja-muotialan-globaalit-ilmastovaikutukset_final.pdf
31 https://yle.fi/uutiset/3-10649947
32 https://suomenluonto.fi/artikkelit/vuoden-2018-turhake-on-pikamuoti/.”

Behandling av initiativet

I initiativet föreslås att Lojo stad borde begränsa ekologiskt och etiskt ohållbar reklam som görs på de ställen som den äger. Enligt initiativet borde staden vid ingående av hyresavtal för reklamanordningsställen begränsa bort produkter och tjänster som anses vara ekologiskt och etiskt ohållbara. I initiativet anges särskilt animaliska produkter, fossila energikällor, snabbmode och klimatskadlig trafik. Vi förstår de bekymmer som ligger till grund för initiativet.

Lojo stad har förbundit sig till principerna för hållbar utveckling och strävar efter att främja dem i all sin verksamhet. Begränsning av reklam på det föreslagna sättet är dock en komplicerad och utmanande fråga. Begränsning av reklam kan stå i strid med yttrandefrihet och näringsfrihet, vilka innebär rättigheter som tryggas i grundlagen.

Lojo stad äger inte utomhusreklamsställen utan har ingått avtal med företag som JCDecaux och Atlast Media som gör utomhusreklam. De reklamsaffischer som fästs på ytor som används av JCDecaux eller Atlas Media får inte innehålla något som står i strid med Finlands lag eller god reklamsed. Förfarandet i enlighet med god reklamsed förutsätter att reklam inte får innehålla meddelanden som strider mot allmänt godkända principer eller värden. Till exempel är användning av våld inte acceptabelt i reklam. JCDecaux egna etiska anvisningar för reklam utomhus konstateras att reklam inte får se ut som om den godkänner olagliga och/eller miljöskadliga åtgärder eller principer. I Atlas Medias avtal konstateras att om affischer anses väcka allmän förargelse, ska de på uthyrarens befallning genast tas bort.

I centrumområdet använder staden JCDecaux ljustavlaaffischer och digitala reklamställen från andra aktörer. På reklamställen annonseras och meddelas om stadens egna evenemang och tjänster. Stadens informeringsverksamhet får inte innehålla politisk, religiös eller kommersiell information eller sponsorering. Dessutom har staden egna reklamställen i definierade mellanrum för belysningsstolpar och två ställen för reklamvepor på Larsgatan. Dessa ställen har hyras ut för att annonsera olika slags evenemang. Ett evenemangs lämplighet för att göra reklam bedöms alltid från fall till fall.

Lojo stad tackar för att ett viktigt ämne har lyfts fram och förbinder sig till att fortsätta med arbetet för att främja hållbar utveckling. Man borde absolut sträva efter att begränsa klimatskadlig reklam, och det finns inget skäl att underskatta påverkan av reklam på människornas konsumtionsvanor. Lojo stad utreder vid uppdaterandet av avtal om utomhusreklamsställen eller vid nya avtal om det är nödvändigt att vidare precisera de etiska anvisningarna.

Mer information Marknadsföringskoordinator Roosa-Maria Kylli, roosa-maria.kylli@lohja.fi

Föredragande Tf stadsdirektör Lehmus Juha-Pekka

Beslutsförslag Stadsstyrelsen beslutar

1. att anteckna den inkomna utredningen för kännedom och konstatera att reklam inte begränsas på det sätt som föreslås i initiativet. Uppmärksamhet fästs dock vid etiskhet hos reklam, då reklamavtal förnyas.

2. att lägga fram följande beslutsförslag för stadsfullmäktige:

Fullmäktige beslutar att anteckna initiativet som slutbehandlat.

Beslut Stadsstyrelsen beslutade enligt förslaget.

Verkställande Stadsfullmäktige

------------------------------------

Stadsfullmäktige 15.05.2024 § 56

Mer information Marknadsföringskoordinator Roosa-Maria Kylli, roosa-maria.kylli@lohja.fi

Förslag Fullmäktige beslutar att anteckna motionen som slutbehandlad.

Beslut Fullmäktige beslutade enligt förslaget.

-------------------------------------