Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 17.11.2025/Pykälä 178

927/02.02.00/2025

Stadsstyrelsen 27.10.2025 § 377 

 I enlighet med 110 § i kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år.

Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att kommunstrategin genomförs och förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi.

Ekonomiplanen ska vara i jämnvikt eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden.

Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten och ekonomiplanen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel.

Budgeten ska iakttas i kommunens verksamhet och ekonomi.

Den kommunala ekonomins utveckling

Finlands ekonomi har återhämtat sig långsamt, och utvecklingen av skatteintäkterna blir sämre än förväntat år 2025. Arbetsmarknadens situation är fortfarande svag: antalet sysselsatta personer är något mindre, och arbetslöshetsgraden har gått upp till 9,4 procent. Produktionstillväxten prognostiseras dock att förbättra sysselsättningen från och med 2026. Den svaga konjunkturen syns även i den kommunala ekonomin, vars skatteinkomstprognoser har sänkts under året. Årsbidraget minskar men räcker till att täcka avskrivningarna. Räkenskapsperiodens resultat prognostiseras att vara bara lite positivt i huvudsak tack vare engångsintäkter. Penningflödet inom verksamheten och investeringarna försämras dock till -1,1 md euro.

Finlands ekonomiska tillväxt uppskattas att förbli svag: bruttonationalprodukten prognostiseras att öka med cirka 1,3–1,6 procent år 2025, och aningen över en procent från 2026 till 2028. Höjningen av inflationen och lönenivån prognostiseras att fortsätta som måttliga, men kostnadstryck försämrar kommunernas ekonomiska marginal. Sysselsättningsgraden förbättras bara långsamt, och arbetslösheten förblir fortfarande ganska hög.

Utsikterna för den kommunala ekonomin förblir svaga även år 2026. Till grund för den svaga utvecklingen ligger de ökande kostnaderna, särskilt personalkostnaderna, investeringsbehoven och den allmänna ökningen av kostnadsnivån. Ett treårigt löneavtal ökar kostnaderna betydligt, eftersom arbetskraftskostnaderna prognostiseras att öka med 2,8 procent år 2025, 3,2 procent år 2026 och 3,9 procent år 2027. Löneförhöjningarna inom den kommunala sektorn överstiger den allmänna lönelinjen, vilket ökar tryck på den tjänstebetonade sektorn. Prisindex för basservicen uppskattas att stiga med 3,5 procent år 2026 och i genomsnitt med 3,3 procent år 2027–2029.

Även om skatteintäkterna förväntas öka då konjunkturerna förbättras år 2026, försämrar nedskärningar av statsbidrag och upphörande av hyresavtal om fastigheter inom social- och hälsovården utvecklingen av inkomsterna. Obalansen mellan kostnaderna och intäkterna blir djupare, eftersom årsbidragen inte räcker till att täcka investeringarna. Penningflödet inom verksamheten och investeringarna prognostiseras att sjunka till -1,4 md euro år 2026 och till -1,5 md euro år 2027. År 2028 förbättras situationen något då en del av nedskärningar som gäller statsandelarna försvinner. Trots detta blir penningflödet cirka -1,2 md euro och -1,0 md euro år 2029. Detta syns i att kommunernas skuldsättningsgrad ökar, och lånestocken uppskattas att öka till 26,5 md euro fram till 2029.

Förhöjningstryck som gäller den kommunala skattesatsen ökar i början av granskningsperioden i kommuner i alla storlekar, särskilt under 2026–2027. Mot slutet av ramperioden förväntas alla kommungruppers verksamhet och penningflödet inom investeringar att bli negativa, dvs. -163 euro i genomsnitt per invånare. Stora städer drabbas av höga investeringsnivåer, medan nedskärningarna av statsandelarna försämrar alla kommuners ekonomiska ställning. År 2025 uppskattas antalet kommuner med negativt årsbidrag att vara sju. Antalet dessa kommuner ökar dock betydligt från och med 2026, i synnerhet vad gäller små kommuner med under 2 000 invånare.

Under de kommande åren ska kommunerna förbereda sig på anpassningsåtgärder, eftersom ökningen av inkomsterna inte räcker till att täcka de ökade kostnaderna. Särskilt i små kommuner kan det försvagade årsbidraget leda till att skuldsättningsgraden ökar och kassaflödet minskar. Stadens stöd, bland annat i form av statsandelar och bidrag, spelar en väsentlig roll då stabiliteten inom kommunernas ekonomi tryggas.

Utsikterna för stadens ekonomiska utfall år 2025

Utfallsprognosen för stadens verksamhetsbidrag för driftsekonomin är 1,0 mn euro bättre än i budgeten. De prognostiserade skatteintäkterna är 109,4 mn euro. Bokslutsprognosen bygger på skatteinkomstprognosen som Kommunförbundet upprättade i september. Enligt prognosen är utfallet av skatteintäkterna 3,8 mn euro mer än i budgeten. Utfallsprognosen för statsandelarna är 31,0 mn euro, dvs. 0,9 mn euro mer än beräknat. Årsbidraget är enligt prognosen 14,2 mn euro. Avskrivningarna blir 1,8 mn euro större än beräknat. Enligt räkenskapsperiodens prognos kommer resultatet efter avskrivningarna att visa ett underskott på cirka 6,0 mn euro.

Upprättande av budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027–2028

Ökningen av Lojo stads driftsutgifter beräknas bli -1,2 %. I synnerhet påverkar bolagiseringen av social- och räddningsverkens fastigheter utvecklingen av driftsutgifterna. Verksamhetsbidragen minskar med 8,8 procent, vilket i huvudsak beror på att hyresintäkterna från fastigheter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs till bolags inkomster. Verksamhetsbidraget försämras med 1,0 procent jämfört med det föregående året.

På stadsnivå uppgår externa verksamhetsintäkter till 33,1 mn euro och kostnaderna till 160,2 mn euro. Verksamhetsbidraget blir 125,7 mn euro. Skatteintäkterna uppgår nästa år i sin helhet till 113,7 mn euro. Statsandelarna blir nästa år 29,5 mn euro. Årsbidraget blir 14,5 mn euro, och efter avskrivningar på 18,5 mn euro visar räkenskapsperiodens resultat ett underskott på 4,0 mn euro.
 

 För planeringsåren 2027–2028 har verksamhetsintäkterna och –kostnaderna beräknats enligt den allmänna ökningen av kostnadsnivån.

De mest betydande ändringarna på ekonomiplaneringsperioden

I och med bolagiseringen av social- och räddningsväsendet har 6,0 mn minskats från verksamhetsintäkterna och cirka 4,0 mn euro från verksamhetskostnaderna. Stadens hyresintäkter består av hyror på cirka 0,7 mn euro från elev- och studerandevården, rådgivningsbyråerna och tandklinikerna i anslutning till skolor. Nya intäkter utgörs dessutom av hyror på cirka 0,2 mn från mark för fastigheter inom social- och räddningsväsendet och av fastighetsskatter på cirka 0,2 mn euro.

I ökningen av kostnaderna har som mest betydande poster beaktats ändringen av riksomfattande lönelösningar och lönebikostnader i personalkostnaderna. Uppmärksamhet har dessutom fästs vid ändringar av lagstadgade uppgifter och förpliktelser.

Statsandelarna har beaktats enligt det nuvarande systemet, eftersom inverkan av reformen av statsandelarna, som träder i kraft 1.1.2027, ännu inte är känd. I statsandelarna för 2026 ingår bland annat olika slags ändringar i uppgifter och plikter, en indexförhöjning, justering av kostnadsfördelningen och en ständig nedskärning av statsandelarna. Statsandelarna minskar med 1,5 mn euro från nivån år 2025. Siffrorna preciseras i slutet av året, och vi får ett beslut i december.

Skatteintäktsprognoserna har ännu försämrats år 2025. Den mest betydande minskningen har skett i samfundsskatterna. Skatteintäkterna uppskattas dock i sin helhet att öka år 2026. Utvecklingen av skatteintäkterna beror på den allmänna ekonomiska situationen och på utvecklingen av arbetslösheten och inkomstnivån. Inga betydande ändringar beräknas att ske i fråga om fastighetsskatterna. Kommande privata investeringar ökar stadens fastighetsskatteintäkter något. Även statens beslut påverkar kommunernas skatteintäkter. De ändringar som beror på dessa kompenseras i huvudsak som en del av statsandelarna.

Prognoserna om skatteintäkterna och statsandelarna bygger på finansministeriets och Finlands Kommunförbunds beräkningar från september 2025. Beloppen preciseras då beredningen av budgeten framskrider.

Stadsdirektörens budgetförslag

Årsbidraget för baskalkylen som stadsstyrelsen satt upp är cirka 13,5 mn euro, och nettoinvesteringarna är cirka 31,7 mn euro. Lånebeloppet skulle öka med 18,2 mn euro (38,2 mn euro i nytt, långfristigt lån och 20 mn euro som återbetalning av lån). Avskrivningarna är 18,5 mn euro, varefter räkenskapsperiodens resultat skulle visa ett underskott på 6,5 mn euro. Underskottet är avsett att anpassas under fullmäktigeperioden så att 1,6 mn euro anpassas för varje år. Då skulle budgeten för 2029 vara i balans. Resultatet för 2026 visar ett underskott på 4,9 mn euro efter anpassningen. Baskalkylen innehåller inga ändringsförslag.

Stadsdirektörens budgetförslag bygger på den ram som stadsstyrelsen beslutat om och på att ekonomin kan balanseras på ekonomiplaneringsperioden/på en tidsperiod på nästa fyra år. Budgeten för 2026 innehåller inga verksamhetstillägg. Nämnderna har för sin del behandlat sina budgetförslag och godkänt dem enligt den storlek som fastställs i stadsstyrelsens ram.

Årsbidraget i stadsdirektörens budgetförslag är 14,5 mn euro, och resultatet visar ett underskott på 4,0 mn euro. Nettoinvesteringarna är 29,4 mn euro. Lånestocken ökar med 14,9 mn euro. Budgetförslaget innehåller en ekonomisk anpassning på 1,6 mn euro.

Stadsdirektörens budgetförslag innehåller inte de tillägg som nämnderna föreslagit. Budgetförslaget innehåller inte skatteförhöjningar.

Efter godkännandet av ramen och behandlingen av nämnderna har i budgeten på ett centraliserat sätt gjorts justeringar för bland annat lönebikostnaderna, avskrivningarna, skatteintäkterna, statsandelarna samt de finansiella intäkterna och kostnaderna.

Budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027–2028 har upprättats ansvarsfullt och realistiskt. Upprättandet bygger på nutida uppfattningar av det ekonomiska läget och på sannolika riktningar för utveckling. Utmaningarna fortsätter även under de kommande åren, som innehåller mycket osäkerhet för verksamhetsmiljön.

Lojos stadsstrategi uppdateras för tillfället. Detta budgetförslag innehåller ännu inte dessa eventuella ändringar som påverkar hela stadens verksamhet.

Utkastet till budgeten för 2026 och till ekonomiplanen för 2027–2028 finns som kringmaterial.

Nämndernas budgetförslag

Nämnderna har för sin del behandlat sina budgetförslag och godkänt dem i den omfattning som stadsstyrelsen fastslagit i sin ram. Även om stadsstyrelsen inte har satt ramen på nämndnivå, har för varje nämnd beräknats en kalkylmässig ram för beredningen av budgeten. Ramen bygger på en teknisk baskalkyl som stadsstyrelsen godkänt.

Nämndernas förslag och finansiering:



 

 Investeringar och finansiering

Investeringarna utgör 29,9 mn euro och består till stor del av basinvesteringar (16,2 mn euro). De viktigaste projekten är reparationer på lång sikt och ombyggnader av gatunätet och vattentjänster. Pågående och inledande projekt omfattar bland annat skol- och daghemsprojektet i Tallbacka, Virkby daghem och Liessaari bro. För markupphandling finns en anslagsreservation på 1,4 mn euro.

Räntekostnaderna prognostiseras att stiga måttligt på grund av den höga skyddsnivån. Alla nya lån behövs tas ut då räntenivån är högre än tidigare.

För investeringarna på 29,9 mn euro är enligt finansieringsanalysen 15,0 mn euro tillgängliga i form av intern finansiering, finansieringsandelar och försäljningsinkomster från anläggningstillgångar. Det resterande negativa nettokassaflödet på 14,9 mn euro för den egentliga verksamheten och investeringarna och amorteringarna på lån täcks med upplåning, amorteringar på givna lån och anslutningsavgifter som behandlas som förändringar i främmande kapital. Lånestocken ökar med 14,9 mn euro. Utgående från den ändrade budgeten för 2025 och budgeten för 2026 kommer stadens lånestock att uppgå till 207,1 mn euro i slutet av året, vilket är cirka 4 551 euro per invånare.
 

Mer information Ekonomidirektör Raija Lindroos, raija.lindroos(at)lohja.fi

Kringmaterial - Budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027–2028 (utkast, beredningssituation 16.10.2025)

Föredragande Stadsdirektör Petra Ståhl   

Beslutsförslag Stadsstyrelsen beslutar

1. att föra en remissdebatt om stadsdirektörens budgetförslag. Den egentliga behandlingen av ärendet äger rum i stadsstyrelsens sammanträde 3.11.2025 och

2. att justera protokollet för detta ärende i sammanträdet.

Behandling Sammanträdet avbröts för en paus kl. 11.30–12.05.

 Stadsfullmäktiges ordförande Mikko Piirtola anlände till sammanträdet kl. 13.01 då detta ärende behandlades.

 Sammanträdet avbröts för en paus kl. 14.14–14.30.

Beslut Stadsstyrelsen beslutade enligt förslaget.  

För kännedom Stadsstyrelsen 3.11

 Ekonomidirektören Raija Lindroos lämnade sammanträdet kl. 14.58 efter att detta ärende behandlades.

------------------------------------

Stadsstyrelsen 03.11.2025 § 407

 I dokumentet för budgeten för 2026 har efter sammanträdet 27.10 gjorts tillägg och ändringar som listas i det dokument som finns som kringmaterial.

Mer information Ekonomidirektör Raija Lindroos, raija.lindroos(at)lohja.fi

Kringmaterial - Ändringar som gjorts i budgetförslaget

Bilaga - Budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027–2028 (utgångsförslag)
- Budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027–2028 (beslut)

Föredragande Stadsdirektör Ståhl Petra

Beslutsförslag Stadsstyrelsen beslutar att lägga fram följande beslutsförslag för stadsfullmäktige:

Fullmäktige beslutar 

1. att godkänna budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027–2028 som riktgivande och

2. att bemyndiga ekonomidirektören att göra eventuella tekniska förtydliganden/korrigeringar i dokumentet.

Behandling Ekonomidirektör Raija Lindroos presenterade de kompletteringar som gjorts i budgetdokumentet efter att listan publicerades. Det konstaterades att dessa är med i stadsdirektörens utgångsförslag (bilaga).

Sammanträdet avbröts för en paus kl. 14.10–14.28.

Föredragandens ändrade beslutsförslag

Stadsstyrelsen beslutar

1. att följande text läggs till i tekniska nämndens text, s. 58, som gäller nämndens investeringar (kap. 4.3.1) och det ändrade anslagsförslaget uppdateras på sida 93 (kap. 5.3). Ändringen påverkar även tabellen på sida 92 (investeringar sammanlagt):

”För genomförande av en sandhall ska utredas förmånligare alternativ än vad som föreslås. Som alternativ till det föreslagna genomförandet kan till exempel en mindre hall vara lämplig, eller förvaring av sandningsmaterial i mindre mängder. Alternativt kunde den nuvarande hallen utvecklas så att den bättre motsvarar sitt syfte. Investeringsanslaget som reserveras för hallen för 2026 är 200 000 euro.”

2. att lägga fram följande beslutsförslag för stadsfullmäktige:

Fullmäktige beslutar

1. att godkänna budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027–2028 som riktgivande och

2. att bemyndiga ekonomidirektören att göra eventuella tekniska förtydliganden/korrigeringar i dokumentet.

Beslut Stadsstyrelsen beslutade

1. att följande text läggs till i tekniska nämndens text, s. 58, som gäller nämndens investeringar (kap. 4.3.1) och det ändrade anslagsförslaget uppdateras på sida 93 (kap. 5.3). Ändringen påverkar även tabellen på sida 92 (investeringar sammanlagt):

”För genomförande av en sandhall ska utredas förmånligare alternativ än vad som föreslås. Som alternativ till det föreslagna genomförandet kan till exempel en mindre hall vara lämplig, eller förvaring av sandningsmaterial i mindre mängder. Alternativt kunde den nuvarande hallen utvecklas så att den bättre motsvarar sitt syfte. Investeringsanslaget som reserveras för hallen för 2026 är 200 000 euro.”

2. att lägga fram följande beslutsförslag för stadsfullmäktige:

Fullmäktige beslutar

1) att godkänna budgeten för 2026 och ekonomiplanen för åren 2027 och 2028 enligt bilagan som riktgivande och

2) att bemyndiga ekonomidirektören att göra eventuella tekniska förtydliganden/korrigeringar i dokumentet.

För kännedom Stadsfullmäktige 17.11.

Ekonomidirektör Lindroos lämnade sammanträdet kl. 14.31 efter att detta ärende behandlades.

------------------------------------

Stadsfullmäktige 17.11.2025 § 178

Mer information Ekonomidirektör Raija Lindroos, raija.lindroos(at)lohja.fi

Kringmaterial - Ändringar som gjorts i budgetförslaget
- Budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027–2028 (utgångsförslag)

Bilaga - Budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027–2028
(beslut av ss 3.11.2025)

Beslutförslag Fullmäktige beslutar

1) att godkänna budgeten för 2026 och ekonomiplanen för åren 2027 och 2028 enligt bilagan som riktgivande och

2) att bemyndiga ekonomidirektören att göra eventuella tekniska förtydliganden/korrigeringar i dokumentet.

Beslut Fullmäktige beslutade enligt förslaget.

För kännedom ekonomidirektör Lindroos, ekonomiplanerare Toikka, förvaltningscheferna Lämsä och Pernu, stadens ledningsgrupp

-------------------------------------