Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 25.08.2025/Pykälä 140

466/00.01.02.01/2025

Stadsfullmäktige 19.03.2025 § 54

 Ledamoten i Samlingspartiets fullmäktigegrupp Pekka Luoma lade fram följande motion som dessutom hade undertecknats av ledamoten i Vänsterförbundets fullmäktigegrupp Matti Pajuoja, ledamoten i Samlingspartiets fullmäktigegrupp Jukka Turunen och ersättarna Erkki Huikari och Mikko Piirtola, ledamoten i Centerns fullmäktigegrupp Kirsi Ferin och ledamoten i Frihetsalliansens fullmäktigegrupp Ossi Tiihonen:

”Värderade ordförande, vi undertecknade ledamöter föreslår som motion att stadsstyrelsen

1) snabbt inleder beredning av en strategilinje för funktioner vid planläggningen och markupphandlingen och för att tillämpa bygglagen som trädde i kraft i början av 2025 till stöd av Lojos livskraft, invånartillväxt och långsiktig utveckling av vårt område och

2) bereder ändring i förvaltningsstadgan så att strategiska linjer i fråga om planläggningen, markupphandlingen och stadsutvecklingen linjeras upp i stadsstyrelsens koncernsektion och att stadsstyrelsens vilja står till grund för linjerna.”

Mer information Förvaltningsdirektör Sanna Lundström, sanna.lundstrom(at)lohja.fi

Beslutsförslag Fullmäktige beslutar  

1. att anteckna den inkomna motionen och

2. att lämna motionen till stadsstyrelsen för beredning.

Beslut Fullmäktige beslutade enligt förslaget.

För kännedom ledningens assistent Perheentupa
antecknas i förteckningen över motioner/initiativ

------------------------------------

Stadsutvecklingsnämnden 06.05.2025 § 70

 Fullmäktigemotionen som undertecknats av ledamoten i Samlingspartiets fullmäktigegrupp Pekka Luoma och av vissa andra beslutsfattare ger vägledning vid övervägandet av utvecklingssynpunkter inom stadens markanvändning.

Ärendet kan i första hand granskas ur en synvinkel som gäller beslutsfattandet, dvs. vilket organ som fattar beslut om strategiska linjer inom markanvändningen. Å andra sidan kan ärendet granskas ur perspektivet med hänsyn till på vilka sätt beslutsfattare på olika organnivåer informeras om ärenden som befinner sig i beredningsfasen. För det tredje kan ärendet granskas ur en organisatorisk synvinkel, dvs. vilken slags organisation som bereder ärendet som gäller markanvändningen.

När det gäller synvinkeln i fråga om beslutsfattandet, godkänner fullmäktige i Lojo stad de allra mest strategiska handlingarna som gäller markanvändning, såsom markanvändningens struktur, delgeneralplaner och de mest betydande detaljplanerna samt det markpolitiska programmet. För detta finns nog en bra motivering, eftersom handlingarna i fråga representerar en sådan strategisk synvinkel på högsta nivån som fullmäktige ska besluta om. Det finns skäl att dessa handlingar ska iaktta de linjer som lyfts fram i stadsstrategin. Byggnadsordningen är däremot avsedd att godkännas av stadsstyrelsen efter att den blivit färdig. Således får stadsstyrelsen för sin del besluta om hur bygglagen tillämpas i Lojo stad.

Planläggningsprogrammet som listar pågående projekt inom planläggningen och deras tidtabeller samt planläggningsprojekt som inte befinner sig i en aktiv planläggningsfas har hittills godkänts av stadsutvecklingsnämnden, och programmet i fråga har lämnats till stadsstyrelsen för kännedom. Nämndnivån som en godkännande aktör har motiverats med att förteckningen över planprojekt som lyfts fram i planläggningsprogrammet är närmare den operativa än den strategiska nivån. Då har man ansett att den godkännande nivån för programmet i fråga kunde vara nämndnivån.

Diskussioner har även förts över huruvida planläggningsprogrammet borde tas upp i det slutgiltiga beslutsfattandet vid stadsstyrelsen eller vid någon av dess sektioner som även som en del av sin andra verksamhet enligt förvaltningsstadgan ska besluta om planläggningsprogrammet. I så fall skulle beslutsfattandeprocessen bli långsammare men skulle å andra sidan övergå till en mer strategisk nivå. Det är slutligen fråga om beslutsfattarnas vilja, med vilken modell staden vill gå vidare i framtiden.

För tillfället har Lojo stad inget genomförandeprogram för markanvändning. De planer som tagits upp i beslutsfattandet ska genomföras vid en önskad tidpunkt. Det finns nog utrymme för förbättring i helhetsprocessen för markanvändningen: den utgår från markupphandling enligt generalplanen, fortsätter genom planläggningen till bygglov och säkerställandet av genomförandet med markpolitiska medel – utan att glömma investeringarna inom kommunaltekniken och den optimala förläggningen för miljöbyggandet. För detta skulle ett så kallat genomförandeprogram för markanvändning vara ett nödvändigt redskap. En MBT-arbetsgrupp för markanvändning, boende och trafik, som stadsstyrelsen tillsatt, har redan rekommenderat att sådan beredning ska inledas. Arbetet gäller även andra enheter vid stadsstruktursektorn.

Genomförandeprogrammet för markanvändningen skulle ha som mål att styra och tidsplanera genomförandet av markanvändningen och ge en helhetsbild på genomförandeprocesserna av markanvändningen och verksamhetsmiljön. Programmet siktar särskilt på byggande av bostadstomter enligt bostadsproduktionsmål, överlämnade av bostadstomter och underhåll av bostadstomtsreserven. Programmet har dessutom som mål att beskriva utvecklandet av företagstomtsreserven och därtill hörande tidsplanering för att genomföra infrastruktur inom kommunaltekniken.

Utöver planläggningsprogrammet är genomförandeprogrammet för markanvändning en andra handling, i fråga om vilken diskussioner har förts över huruvida den ska tas upp i det slutgiltiga beslutsfattandet eller i någon av dess sektioner som fullständigt eller som en del av annan verksamhet enligt förvaltningsstadgan också skulle besluta om genomförandeprogrammet för markanvändning. Liksom i fråga om planläggningsprogrammet, skulle beslutsfattandeprocessen för genomförandeprogrammet för markanvändning då bli långsammare men skulle å andra sidan övergå till en mer strategisk nivå. Slutligen beror det på beslutsfattarnas vilja, med vilken modell man i framtiden vill gå vidare i staden.

Lojo stad har heller inte ett eget giltigt bostadspolitiskt program. Med bostadspolitik avses åtgärder med vilka man säkerställer bostadsbyggande som befolkningsutvecklingen förutsätter, konkurrens i bostadsproduktion och rimliga priser för boende. Dessutom säkerställer bostadspolitiken att varje stadsinvånare hittar en lämplig och ändamålsenlig bostad och ett trivsamt och fungerande bostadsområde. Genom bostadspolitiken kan man dessutom stöda stadens näringslivspolitik och hållbar utveckling.

I det bostadspolitiska programmet kunde man linjera upp målen för långsiktigt utvecklande av boende i hela Lojoområdet. Vid bostadsproduktionen skulle man på detta sätt beakta ändringbehov i fråga om bostadsstorlek som orsakas av ändringen och utvecklingen av åldersstrukturen och behov för bostadsbyggande, serviceboende och särskilda grupper som omfattas av stadens ägarskap och styrning. Det bostadspolitiska programmet skulle för sin del tillsammans med det markpolitiska programmet styra planläggningen och stöda det markpolitiska beslutsfattandet och överlämningen av tomterna.

När det gäller att ta upp det bostadspolitiska programmet i beslutsfattandet kunde diskussioner föras över huruvida det ska tas upp i det slutgiltiga beslutsfattandet vid stadsstyrelsen eller i någon av dess sektion som fullständigt eller som en del av dess verksamhet enligt förvaltningsstadgan också skulle fatta beslut om det bostadspolitiska programmet. Å andra sidan är det bostadspolitiska programmet en strategisk handling på en sådan nivå att godkännandenivån för det även kunde vara fullmäktige.

Lojo stad har fört diskussion om hur informerade beslutsfattarna är då de fattar beslut om stora frågor kring markanvändningen. Ärenden kan tas direkt upp i beslutsfattandet i sammanträden. Före den egentliga beslutsfattandefasen och behandlingen i den egentliga föredragningslistan kan ärenden lämnas för kännedom som organens aktuella ärenden. I fråga om informationsgivning för ärenden kan man till exempel ordna seminarier för nämnder ansvariga för ärenden och för stadsstyrelsen. Å andra sidan kan man tillsätta särskilda arbetsgrupper för att bereda vissa mest betydande ärenden. Till arbetsgrupperna skulle höra politiskt representativa beslutsfattare och vissa tjänsteinnehavare.

Att direkt ta upp ärenden i beslutsfattandet är en enkel lösning där man antar att ett ärende till sin natur är ett sådant att beslutsfattandet kring det är lätt och enkelt. Vid ärenden som är aningen mer komplicerade kan ärenden lämnas för kännedom i aktuella ärenden före den egentliga beslutsfattandefasen. Då får man beslutsfattarnas förhandsåsikt om ärenden, och tjänsteinnehavarnas beredning kan fortsätta utifrån den erhållna informationen.

Vid mer omfattande ärenden som ärenden i fråga om behandlingen av planläggningsprogrammet kan seminarier ordnas för beslutsfattarna, såsom nämnden och stadsstyrelsen. Vid seminarier lyfts fram projekt som föreslås för programmet och eventuellt också projekt som ännu väntar på tillgängliga resurser. Seminarier är bra platser för att samtidigt dela ut även annan information som gäller ämnet till beslutsfattare. Då stärks ömsesidigt förtroende mellan beslutsfattarna och tjänsteinnehavarna. Vid seminarier kan beslutsfattarna involveras i att ge sina åsikter om ärenden, utifrån vilka de ärenden som föreslås kan finslipas så att de ärenden som tas upp i beslutsfattandet har smidiga förutsättningar för att framskrida i beslutsfattandet. För att seminarier ska kunna lyckas vad gäller utdelning av information, förutsätts att de beslutsfattare som bjuds in på seminarier också i största möjliga mån ska delta i dem.

Gemensamma arbetsgrupper för beslutsfattarna och tjänsteinnehavarna kan inrättas för att bereda de mest betydande strategiska ärendena vid markanvändningen (t.ex. det markpolitiska programmet och strukturmodellen för markanvändning). Avsikten med dessa arbetsgrupper har varit att då ärenden efter en arbetsgrupps beredning tas upp i politiskt beslutsfattande, skulle beslutsfattandet förvaltningsmässigt vara så logiskt som möjligt. Det innebär att då en beredning av ett ärende genom ett arbete i en arbetsgrupp på förhand skulle ha ett politiskt godkännande (beslutsfattarna i arbetsgrupperna skulle under en behandling i en arbetsgrupp diskutera med sina politiska grupper och skulle av de få vägledning för beredningen), skulle beredningen i arbetsgrupperna vid organen leda till logiskt beslutsfattande från organ till organ enligt de linjer som föreslås i arbetsgrupper och den beredning som genomförts utifrån dem. Detta innebär dock inte att de beslutsfattare som fungerar i organ inte kunde utöva självständig bedömning, om de så vill.

Det som är väsentligt med att inrätta dessa politiska arbetsgrupper är huruvida de politiskt sätt är tillräckligt omfattande. En annan väsentlig aspekt är huruvida det beredningsarbete som politiskt godkänts i arbetsgrupperna i fråga kommunikativt förmedlas till de beslutsfattare som fattar beslut i organ. Det innebär bland annat huruvida det mellan fullmäktigegrupper och ledamöter som representerar fullmäktigegrupper i nämnder finns tillräckligt med interaktion före beslutsfattandet så att ledamöter i politiska arbetsgrupper och nämnderna, stadsstyrelsen och fullmäktige som representerar samma politisk ställning har en enhällig vilja. Då skulle beslutsfattandet potentiellt vara logiskt och smidigt. Önskemålet är naturligtvis att det skulle vara fallet.

När det gäller det organisatoriska perspektivet i fråga om markanvändningen kan man konstatera att finländska kommuner har varierande praxis för organisationsmodeller. Varje praxis har naturligtvis sina fördelar och utmaningar.

Den organisationsmodell som Lojo stad för närvarande använder binder förvaltningsmässigt ihop hela tjänstekedjan för genomförande av markanvändning och företagstjänster. Den sträcker sig från upphandling av mark till planläggning, byggande av infrastruktur och lokaler, beaktande av miljöaspekter, överlämnade av tomter och beviljande av bygglov ända fram till etableringstjänster för företag (med hänsyn till sysselsättningsperspektiv). En liknande organisationsmodell har senare införts bland annat i Kyrkslätt kommun. Fördelen med denna modell är också att representanterna för hela markanvändning och tjänstekedjan som anknyter till den regelbundet arbetar i ett gemensamt ledningsgruppsforum och tillsammans kan granska såväl strategiska som mer operativa synvinklar i fråga om ärenden.

När det gäller operativ granskning kan kommunerna bilda olika slags processforum. Exempel på sådana i Lojo är forumet för plan- och kommunaltekniken, veckomöten för byggnadstillsynen och planläggningen, näringslivsgruppen och projektkliniken. Kyrkslätt kommun som använts som exempelkommun har egna, lite olika slags forum.

Diskussioner har även förts om hur bred en bransch kan vara för att den funktionellt är lämpligt stor. Som sagt har finländska kommuner varierande praxis för organisationsmodeller. När det gäller ledningen av ärenden är det väsentligt att en meningsfull ledningsroll har satts upp för varje ledningsnivå och att ledningsroller även respekteras så att man på den högre nivån mera kan koncentrera sig på ledning på den strategiska nivån och uppsättande av funktionella mål på sektor- och resultatsområdesnivån, naturligtvis genom att involvera de anställda i ledningen. För den ledningsnivån som ligger närmare praktiken ger man sin egen arbetsro för att leda den praktiska operativa ledningen utan att den högre nivån mikromanagerar genom att delta i ledningen. Den högre nivån ska naturligtvis lämna för kännedom den riktning och de mål som eftersträvas vid markanvändningen.

Centralt med operativ ledning är att respektera expertis hos de personer som anställts som egentliga sakkunniga gällande deras arbete, dock på så sätt att man tillsammans kommer överens med tidtabeller och operativa mål. Prestationer som sker genom dessa kommer i sinom tid att hitta sin väg till kvartalsrapporter och handlingar i bokslutet.

Operativ ledning på praktisk nivå förutsätter utöver att personalen respekteras även att de chefer som genomför ledning har emotionell intelligens i fråga om att man ser vilka ledningssätt som används för olika personer. En del av personalen är initiativrikare och mer självstyrande, medan en del för sin del i sitt arbete behöver mer handledning och stöd för att nå de mål som satts upp för dem.

Oberoende av hurdana organisationsmodellerna på lägre och högre nivå skulle vara, är det viktigt att märka att kompetens, arbetshälsa och lyckad motivation hos personalen på den utförande nivån och den funktionella effektivitet som sker genom dessa skapar de resultat i stadens verksamhet som kan konstateras i rapporteringar i fråga om verksamheten och upptäckas i rapporterna.

Det som är centralt med hänsyn till utvecklandet av staden är också att ledningen, personalen och beslutsfattarna har en vilja för möjligheter. Genom denna vilja är verksamhetsmodellen en sådan där man funderar på hur olika projekt på bästa möjliga sätt kan lyckas och hur eventuella utmaningar som gäller framskridandet lösas på ett positivt, lagenligt sätt. För att uppnå en vilja som skapar möjligheter förutsätts aktiv, logisk och positivt uppmuntrande kommunikation av ledningen.

Mer information Stadsstrukturdirektör Pekka Puistosalo, pekka.puistosalo(at)lohja.fi

Föredragande Stadsstrukturdirektör Puistosalo Pekka

Beslutsförslag Stadsutvecklingsnämnden beslutar

1) att anteckna motionen för kännedom;

2) att konstatera att ämnesområdet innehåller flera olika synvinklar som är bra att beakta då eventuella strategilinjer och ändringar i förvaltningsstadgan bereds och

3) att föreslå stadsstyrelsen och vidare fullmäktige att motionen är slutbehandlad.

Beslut Stadsutvecklingsnämnden beslutade enligt förslaget.

För kännedom Stadsstyrelsen

------------------------------------

Stadsstyrelsen 02.06.2025 § 258

Mer information Stadsstrukturdirektör Pekka Puistosalo, pekka.puistosalo(at)lohja.fi

Föredragande Stadsdirektör Perämäki Pasi

Beslutsförslag Stadsstyrelsen beslutar att lägga fram följande beslutsförslag för stadsfullmäktige:

Fullmäktige beslutar att anteckna motionen som slutbehandlad.

Beslut Stadsstyrelsen beslutade enligt förslaget.

För kännedom Stadsfullmäktige

------------------------------------

Stadsfullmäktige 25.08.2025 § 140

Mer information Stadsstrukturdirektör Pekka Puistosalo, pekka.puistosalo(at)lohja.fi

Beslutförslag Fullmäktige beslutar att anteckna motionen som slutbehandlad.

Beslut Fullmäktige beslutade enligt förslaget.

För kännedom utdrag motionsställare
antecknas i förteckningen över motioner/initiativ

-------------------------------------