Stadsfullmäktige
Esityslista 20.04.2026/Asianro 14

456/00.01.02.01/2025

Stadsfullmäktige 19.03.2025 § 50

 Ledamoten i Socialdemokraternas fullmäktigegrupp Pirjo-Leena Forsström lade fram följande motion som dessutom hade undertecknats av ledamöterna i Centerns fullmäktigegrupp Kristian Sarvi, Päivi Alanne och ersättaren Kirsi Ferin, ledamöterna i fullmäktigegruppen Meidän Lohja Ana María Gutiérrez Sorainen och Hannele Maittila, ledamöterna i Socialdemokraternas fullmäktigegrupp Anni Erolahti, Juhani Järvinen, Marika Nelimarkka och ersättaren Juha Niemimaa, ledamoten i De Grönas fullmäktigegrupp Risto Murto och ersättaren i Samlingspartiets fullmäktigegrupp Erkki Huikari:

”Det är lätt att hindra, förbjuda och riva, varför
vi undertecknade föreslår att tekniska sektorn genast inleder arbetet för att renovera gymmet och ungdomslokalen vid depån i Saukkola och att få dem i bruk.

Gymanvändarna har inte klagat på lokalerna. Således kan renoveringarna skötas av egna proffs inom fastighetsskötsel utan dyra konsultplanerare då man använder Strålsäkerhetscentralens anvisningar. Det är inte alls dyrt. Lokalerna ska genast renoveras för användning tills de nya lokalerna eventuellt kan tas i bruk.

På samma sätt ska ungdomslokalen snabbt renoveras så att ungdomarna i Saukkola också får sin del av ledningen av ungdomsarbetet som betalats med skattepengar. Ungdomarna i Saukkola ska inte lämnas utan egna lokaler, eftersom inget större renoveringsbehov har hittats i de lokaler som tagits ur bruk.

Organisationen vid Lojo stad har gjorts enhetligare, och sektorerna har strävat efter horisontellt samarbete. Snabb renovering av gymmet och ungdomslokalen vid depån i Saukkola skulle vara ett tecken på att med hjälp av tekniska sektorn stöda invånarnas självständiga omsorg om hälsa och trygga möjligheter att spendera fritid.”
 

Mer information Förvaltningsdirektör Sanna Lundström, sanna.lundstrom(at)lohja.fi

Beslutsförslag Fullmäktige beslutar

1. att anteckna den inkomna motionen och

2. att lämna motionen till stadsstyrelsen för beredning.

Beslut Fullmäktige beslutade enligt förslaget.

För kännedom ledningens assistent Perheentupa
antecknas i förteckningen över motioner/initiativ

------------------------------------

Tekniska nämnden 11.02.2026 § 34

 Motionsställarna hänvisar i sin motion till anvisningarna på Strålsäkerhetscentralens webbplats. Med hjälp av anvisningarna kan radonhalten minskas i inomhusluften. Enligt webbplatsen är radonsug och radonbrunn de effektivaste reparationsmetoderna.

Radonsug
Med en radonsug suger man luft från golvplattans undersida. Radonsugen kan byggas antingen via golvplattan eller sockeln. Vid en radonsug som byggs genom golvet gör man en suggrop under plattan. Från suggropen leds en frånluftskanal till yttertaket där man placerar en högtrycksfläkt. Undertrycket som uppstår under plattan sänker tillsammans med ventilationens inverkan effektivt strömningen av radon in i byggnaden. Med radonsug minskar radonhalten vanligen med 60–90 procent.

Med en punkt för sugning är det möjligt att reparera bostäder på upp till 120 m² om golvplattan är enhetlig. Sugpunkten placeras så i mitten som möjligt av det utrymme som ska saneras. Vid behov ska det byggas flera sugpunkter. Fördelen med en radonsug som byggs via sockeln är att man inte behöver göra reparationsarbeten inomhus. Å andra sidan räcker det inte nödvändigtvis med en sugpunkt som gjorts via sockeln. Luften som avlägsnas av radonsugen innehåller mycket radon, och därför måste luften blåsas tillräckligt långt bort från ersättningsluftventilerna, luftintagspunkterna och ventilationsfönstren.

Det finns märkvärden för den luft som sugs upp av radonsugen för att begränsa eventuella problem som skapas av kall luft. Dessa värden anges i radonsaneringsguiden. 
En radonsug som installeras av ett företag kostar cirka 3 000–5 000 euro. Största delen av kostnaderna kommer från själva arbetet.

I vissa fall kan skadliga mängder is bildas på radonsug. Om det bildas så mycket is i högtrycksfläkten att sugen stannar, återgår radonhalten i inomhusluften till den ursprungliga, höga nivån. Därför lönar det sig att följa upp radonsugens funktion, särskilt under stränga köldperioder eller om det samlas mycket snö på taket. På marknaden finns också elektriska larmsystem som övervakar radonsugens funktion.
 

 Radonsugens lämplighet för objektet: Det är säkert möjligt att genomföra en radonsug i detta objekt, men en separat utredning borde upprättas om den. Detta eliminerar dock enbart inte alla skador, såsom de mikrober som lyfts fram i utredningar och lukt av bränsle.

Radonbrunn
Med en radonbrunn suger man luft ur marken utanför byggnaden så att radonhalten i markluften minskar och det uppstår en luftström under huset som saktar ner radon. Radonbrunnen lämpar sig endast för grov grus- eller sandmark där strömningsfältet som brunnen orsakar kan komma in under byggnaden som saneras. Radonbrunnens djup är 4–5 meter. Med en radonbrunn kan man till exempel åtgärda radonhalten i upp till tio bostäder i ett radhusbolag. Totalkostnaderna för en radonbrunn uppgår till cirka 4 000–6 000 euro. En radonbrunn minskar radonhalten med i genomsnitt 70–95 procent.

Radonbrunnens lämplighet för objektet: Det är säkert möjligt att genomföra en radonbrunn i detta objekt, men en separat utredning borde upprättas om den. Detta eliminerar dock enbart inte alla skador, såsom de mikrober som lyfts fram i utredningar och lukt av bränsle.

Ventilation
Det finns flera olika åtgärder relaterade till ventilation: installation av ersättningsluftventiler, effektivisering av ventilationen, balansering av den mekaniska till- och frånluftsventilationen och rengöring av kanalerna. Dessa åtgärder har dock endast i undantagsfall lett till att radonhalten minskat med mer än 50 procent. Ventilationstekniska reparationer är av störst nytta vid objekt där ventilationen har fungerat dåligt under den första mätningen. Ventilationsfilter som proppats igen försämrar ventilationen och ökar undertrycket i byggnaden. Det lönar sig att byta filtren regelbundet i enlighet med anvisningarna från ventilationsapparatens eller ventilens tillverkare.

I byggnader med mekanisk frånluftsventilation är undertrycket klart större än i byggnader med självdragsventilation eller med mekanisk till- och frånluftsventilation. Undertrycket gör att mer radonhaltig luft strömmar upp från marken. Problemen med undertryck är mest markanta då vägg- och takkonstruktionerna är täta, till exempel i betongelementhus.

Lämpligheten av ändringar i ventilationen för objektet: Det är möjligt att förbättra ventilationen i detta objekt. En separat utredning borde upprättas om detta. Den bästa nyttan skulle fås av ett helhetssystem med både till- och frånluft. I så fall kan också byggnadens energieffektivitet förbättras. Detta eliminerar dock enbart inte alla skador, såsom de mikrober som lyfts fram i utredningar och lukt av bränsle.

Tätning
Genom att täta konstruktioner och fogar som vilar mot marken kan man minska strömningen av radonhaltig luft från marken in i byggnaden. Det kan dock vara svårt att hitta och täta alla eventuella läckage. Enligt enkätundersökningar har man med tätningsarbete kunnat minska radonhalten med 10–20 procent i småhus med bärande väggkonstruktioner i trä. När man utvidgat saneringen med effektivisering av ventilationen har radonhalten minskat med 20–40 procent.

I byggnader med betongstomme har man uppnått bättre resultat med tätningar: radonhalten minskar vanligtvis med 30–60 procent. Vid tätning av springan mellan golvplattan och sockeln kan man använda polyuretanbaserade elastiska fogmaterial samt lim- och vattenisoleringsmassor. Man ska följa tillverkarnas instruktioner då man använder dem. Tätningarna görs mot betongytor. De största kostnaderna för tätningsarbeten är det förberedande arbetet (öppning av konstruktionerna) och det egentliga tätningsarbetet och förnyande av ytmaterial.

Tätningens lämplighet för objektet: Med tätning kan man säkert förbättra helhetssituationen, men en separat utredning borde upprättas om den. Detta eliminerar dock enbart inte alla skador, såsom de mikrober som lyfts fram i utredningar och lukt av bränsle.

Som sammandrag kan man konstatera att man inte med några enskilda åtgärder kan införa byggnaden som en gym- och ungdomslokal. Att eliminera de identifierade problem som uppstått i byggnaden, typisk för sin tidpunkt, kräver som helhet en omfattande reparation. Kostnadskalkylen på cirka 0,6 mn euro enligt beräkningsanteckningarna (bilaga) har bildats utifrån reparationen.

Gällande ärendet ska man beakta att staden har hyrt separata gym- och ungdomslokaler i kommuncentrum. Således har verksamheten för de tjänster som behövs i centrumområdet i Saukkola tills vidare avgjorts. Målet är dessutom att kunna bygga nya gym- och ungdomslokaler i samband med ett daghem som blir färdigt om cirka fem år.

Mer information Lokalchef Matti Peltonen, matti.peltonen(at)lohja.fi
Teknisk direktör Markus Moisio, markus.moisio(at)lohja.fi

Bilagor - Saukkola gym, utlåtande
- Kartläggning över skadliga ämnen, Saukkola aktivitetshall
- Beräkningsanteckningar, reparation av Saukkola aktivitetshall
- Undersökningsrapport, Åbovägen 803, Saukkola aktivitetshall 15.11.2024, uppdaterad 18.11.2024

Föredragande Teknisk direktör Moisio Markus

Beslutsförslag

Tekniska nämnden beslutar

1. att föreslå att motionen inte genomförs, eftersom staden för tjänsterna enligt motionen har hyrt ändamålsenliga tillfälliga lokaler i centrumområdet i Saukkola och

2. att föreslå stadsstyrelsen och vidare fullmäktige att motionen är slutbehandlad.

Beslut

Tekniska nämnden beslutade enligt förslaget.

För kännedom Stadsstyrelsen

------------------------------------

Stadsstyrelsen 16.03.2026 § 95

Mer information Lokalchef Matti Peltonen, matti.peltonen(at)lohja.fi
Teknisk direktör Markus Moisio, markus.moisio(at)lohja.fi

Kringmaterial - Saukkola gym, utlåtande
- Kartläggning över skadliga ämnen, Saukkola aktivitetshall
- Beräkningsanteckningar, reparation av Saukkola aktivitetshall
- Undersökningsrapport, Åbovägen 803, Saukkola aktivitetshall 15.11.2024, uppdaterad 18.11.2024

Föredragande Stadsdirektör Ståhl Petra

Beslutsförslag

Stadsstyrelsen beslutar

1. att anteckna för kännedom tekniska nämndens beslut om att motionen inte genomförs, eftersom staden för tjänsterna enligt motionen har hyrt ändamålsenliga tillfälliga lokaler i centrumområdet i Saukkola och

2. att lägga fram följande beslutsförslag för stadsfullmäktige:

Fullmäktige beslutar att anteckna motionen som slutbehandlad.

Beslut

Stadsstyrelsen beslutade enligt förslaget.

För kännedom Stadsfullmäktige

------------------------------------

Stadsfullmäktige 20.04.2026  

Mer information Stadsteknikchef Seppo Lötjönen, seppo.lotjonen(at)lohja.fi

Kringmaterial - Saukkola gym, utlåtande
- Kartläggning över skadliga ämnen, Saukkola aktivitetshall
- Beräkningsanteckningar, reparation av Saukkola aktivitetshall
- Undersökningsrapport, Åbovägen 803, Saukkola aktivitetshall 15.11.2024, uppdaterad 18.11.2024

Beslutförslag

Fullmäktige beslutar att anteckna motionen som slutbehandlad.

Beslut

För kännedom utdrag motionsställare
tf lokalchef Kokkinen, stadsteknikchef Lötjönen
antecknas i förteckningen över motioner/initiativ (registratorskontoret)

-------------------------------------