Stadsfullmäktige
Esityslista 26.10.2026/Asianro 16

1308/00.01.02.01/2026

Stadsfullmäktige 24.08.2026 § 84

Marsa Valtonen, ledamot i socialdemokraternas fullmäktigegrupp, lämnade in följande motion som också undertecknades av ledamöterna Kirsi Ferin, Pirjo-Leena Forsström, Taina Lackman, Birgit Aittakumpu, Laura Skaffari, Anne-Mari Vainio, Anna Mustalahti, Pauliina Takala, Markku Saarinen, Juhani Järvinen, Teija Ristaniemi, Krista Alén, Satu Nybäck, Noora Kuusisto, Stina-Maarit Elo, Suzanne Di Rodi-Maukku, Anette Kotiranta och Olavi Turpeinen:

”I arbetslivet finns en stor grupp människor vars arbetsförmåga delvis är begränsad, men som fortfarande har mycket kompetens, motivation och vilja att arbeta. Tidigare kallades dessa personer partiellt arbetsföra. Numera talar man allt oftare om personer med anpassad arbetsförmåga och personer som ska sysselsättas med anpassad sysselsättning. Ändringen av benämningen är viktig: människan ska inte definieras utifrån hens begränsningar, utan utifrån vad hen är kapabel att göra och vilket arbete hens kompetens lämpar sig för.

Främjandet av sysselsättningen av personer som ska sysselsättas med anpassad sysselsättning är både humant sett och med tanke på stadens ekonomi motiverat. Arbetet stärker människans delaktighet, utkomst, välbefinnande och självständighet. Samtidigt minskar en lyckad sysselsättning det långvariga beroendet av förmåner och stärker stadens livskraft.

I Lojo har man tagit i bruk Lojo-tillägget, vars mål är att främja sysselsättningen, stärka ställningen för personen som ska sysselsättas på arbetsmarknaden samt minska stadens arbetslöshetskostnader. Lojo-tillägget har också motiverats med att arbetsvillkoret för den som sysselsätts med stödet ackumuleras och möjligheten att få inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning kvarstår.

Målen är goda och värda att understödas. Ett problem har dock blivit att Lojo-tillägget i praktiken inte lämpar sig för alla som ska sysselsättas med anpassad sysselsättning, i synnerhet inte för personer med funktionsnedsättning.

Åtminstone för en del av personerna som sysselsällts med anpassad sysselsättning har lönesubventionen upphört och Lojo-tillägget har inte kunnat ersätta den. På så sätt kan en person som trots sin funktionsnedsättning eller någon annan begränsning av funktionsförmågan har förmåga och vilja att arbeta bli utan arbete enbart på grund av att arbetsgivaren inte har tillräckliga ekonomiska möjligheter att anställa hen.

Den som ska sysselsättas med anpassad sysselsättning kan vara en mycket bra arbetstagare när arbetsuppgifterna, arbetstiden eller arbetsförhållandena anpassas till hens arbetsförmåga. Ofta är det inte frågan om huruvida personen är kapabel att arbeta, utan om det finns tillräckligt med incitament för arbetsgivaren att anställa personen.

Informationsbristen i beslutsfattandet måste åtgärdas

Vi beslutsfattare har inte fått tillräckligt med information om att Lojo-tillägget i själva verket inte gör det möjligt att sysselsätta alla som tidigare har sysselsatts med anpassad sysselsättning med lönesubvention.

Detta är betydande för beslutsfattandet.

Lojo-tillägget kan inte anses vara en fungerande ersättare för lönesubvention när den som ska sysselsättas med anpassad sysselsättning de facto inte sysselsätts.

Sysselsättningspolitikens mål kan inte bara vara att sysselsätta personer som kan sysselsättas utan särskilt stöd. Om stödsystemet utelämnar just de personer vars sysselsättning kräver lönesubvention av arbetsgivaren, uppstår ett allvarligt jämlikhetsproblem.

Samtidigt förlorar man arbetsinsatser, skatteintäkter och möjligheten att minska stadens arbetslöshetskostnader.

Jag föreslår att Lojo stad

1. återinför lönesubventionen till personer som ska sysselsättas med anpassad sysselsättning och vars sysselsättning inte är möjlig med hjälp av Lojo-tillägget,

2. fastställer tydliga grunder för när Lojo-tillägget kan användas och när lönesubventionen är nödvändig för den som ska sysselsättas med anpassad sysselsättning,

3. utreder hur många personer med funktionsnedsättning eller andra personer som ska sysselsättas med anpassad sysselsättning har blivit arbetslösa efter att lönesubventionen har upphört och hur många av dem som det vore möjligt att sysselsätta med hjälp av lönesubventionen,

4. utreder hur sysselsättning med lönesubvention påverkar stadens arbetslöshetskostnader,

5. säkerställer att Lojo-tillägget och lönesubventionen bildar en helhet där personer med funktionsnedsättning och andra som ska sysselsättas med anpassad sysselsättning inte hamnar mellan stödsystemen.

Till sist

Man behöver inte tycka synd om personer som ska sysselsättas med anpassad sysselsättning utan de behöver få en chans att arbeta.

Om en person är kapabel att arbeta men arbetsgivaren inte kan anställa hen utan lönesubvention är det inte godtagbart att ersätta den fungerande lönesubventionen med en stödform som inte fungerar i situationen i fråga.

Jag föreslår att man i Lojo korrigerar denna allvarliga och diskriminerande situation genom att återinföra lönesubventionen till de personer som ska sysselsättas med anpassad sysselsättning och vars sysselsättning de facto förutsätter det.

Arbetsförmågan ska gå till spillo bara för att stödsystemet inte lämpar sig för personens situation.”

Mer information  Förvaltningsdirektör Sanna Lundström, sanna.lundstrom(at)lohja.fi

Beslutförslag

Fullmäktige beslutar
1. att anteckna den inkomna motionen och
2. att lämna motionen till stadsstyrelsen för beredning

Beslut

 Fullmäktige beslutade enligt förslaget.

För kännedom ledningens assistent Perheentupa
antecknas i förteckningen över motioner/initiativ

------------------------------------

Stadsutvecklingsnämnden 17.09.2026 § 106

 I fullmäktigemotionen belyses en viktig synvinkel då det gäller sysselsättningsmöjligheter för personer med anpassad arbetsförmåga. Staden håller med om att arbete utgör en central del av invånarnas delaktighet och välbefinnande.  

Lönesubventionerat arbete har länge varit ett av statens viktigaste medel för att främja sysselsättningen. Den reform av sysselsättningsområdena som trädde i kraft i början av 2025 förändrade dock lönesubventionens ställning avsevärt. När ansvaret för att tillhandahålla arbetskraftsservice överfördes till kommunerna överfördes de pengar som tidigare använts för lönesubvention till kommunernas allmänna statsandel, vilket betyder att användningen av dessa pengar måste granskas ur ett perspektiv där de utgör en del av kommunernas totala resurser. Samtidigt slutade lönesubventionerat arbete att räknas in i arbetsvillkoret, vilket minskade kommunernas ekonomiska incitament att bevilja stödet. Till följd av dessa ändringar inledde Lojo stad en övergång till ett eget kommunalt sysselsättningstillägg, Lojotillägget. Syftet har varit att utveckla en stödform som är anpassad till lokala behov så att staden själv kan besluta om allokering, villkor och mål. 

Lojo och Högfors har kommit överens om att bägge städerna finansierar lönesubventionen för sina egna invånare ur sin egen budget. Städerna har inte reserverat anslag för beviljande av nya lönesubventionsbeslut i sina budgetar för 2026, så lönesubvention har inte beviljats inom sysselsättningstjänsterna under 2026 (sysselsättnings- och näringslivsnämnden 3.2.2026 § 10). På grund av budgeten har 11 sökande under 2026 fått avslag på ansökan om lönesubvention på grund av nedsatt arbetsförmåga. En del av dem har fortsatt sin anställning utan lönesubvention. Det är viktigt att notera att riktlinjerna för lönesubventioner inte bara gäller lönesubventioner som beviljas på grund av nedsatt arbetsförmåga, utan de gäller alla lönesubventioner. 

Det är sant att Lojotillägget inte som sådant ersätter lönesubvention för nedsatt arbetsförmåga eftersom syftet med dessa två stöd är olika. 

Principerna för beviljande av lönesubvention för nedsatt arbetsförmåga fastställs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice och syftet är att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning eller sjukdom att delta i arbetslivet. Eftersom syftet med stödet är att möjliggöra deltagande i arbetslivet tillåter lagen om ordnande av arbetskraftsservice att en och samma arbetstagare beviljas en serie av beslut. Innan reformen av arbets- och näringstjänsterna var ungefär 40 lojobor i arbete med lönesubvention. I genomsnitt har beloppet av lönesubvention för nedsatt arbetsförmåga uppgått till 13 000 euro per år per beslut och anställningarna har varat i flera år. I genomsnitt har kostnaderna för lönesubvention på grund av nedsatt arbetsförmåga uppgått till 500 000 euro om året i Lojo innan reformen av arbets- och näringstjänsterna.  

Till skillnad från lönesubvention för nedsatt arbetsförmåga är Lojotillägget utformat för att uppnå målet att stödet ska bidra till att den arbetssökande kommer in på den öppna arbetsmarknaden. Om principerna för beviljande av bidrag föreskrivs i den bestämmelse om fördelning som godkändes av stadsutvecklingsnämnden den 10 december 2025. Enligt bestämmelsen är tillägget avsett för sysselsättning av sådana arbetssökande med svag ställning på arbetsmarknaden vars ställning på arbetsmarknaden bedöms förbättras genom den stödda sysselsättningen.  

Lojotillägget kan också användas för att anställa arbetssökande med anpassad arbetsförmåga om det bedöms att beviljandet av tillägget främjar den arbetssökandes ställning på arbetsmarknaden och sysselsättningen även efter att stödet upphört. Det är värt att notera att den nuvarande bestämmelsen om utdelning av Lojotillägget inte gör det möjligt att på nytt bevilja stödet till samma arbetsgivare vilket innebär att stödet är tidsbegränsat. Denna tidsbegränsning har uppmuntrat arbetsgivaren att fortsätta anställningsförhållandet efter att stödet har upphört och stödet har fungerat som en språngbräda till den öppna arbetsmarknaden. 

Då kostnaderna för arbetslöshet och sysselsättning granskas ur stadens synvinkel är det viktigt att beakta att i den högsta avgiftsklassen (över 700 dagar arbetslöshetsförmån) uppgår stadens finansieringsansvar för arbetslöshetsförmånen för en arbetslös arbetssökande till cirka 4 650 euro per år. Därför leder subventionerad sysselsättning i allmänhet inte till ekonomiska besparingar eftersom kostnaderna för sysselsättningen alltid är betydligt högre än den ”straffavgift” som betalas för personen (värdet av ett beslut om Lojotillägg är cirka 18 000 euro per år). Sysselsättning kan leda till ekonomiska besparingar endast när subventionerad sysselsättning leder till permanent sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Lojotillägget har utformats för att uppnå det mål som stödet syftar till, nämligen att förbättra den arbetssökandes möjligheter att få arbete så att hen i framtiden kan få arbete på den öppna arbetsmarknaden utan stöd som betalas av kommunen. 

Då det gäller stadsutvecklingsnämndens budget för 2027 kommer det att föreslås att ett anslag för beviljande av lönesubvention på grund av nedsatt arbetsförmåga och sysselsättningsstöd för personer som fyllt 55 år. Inledningsvis kommer det att föreslås att anslaget uppgår till sammanlagt cirka 150 000 euro. Syftet är att vid sidan av vid sidan av Lojotillägget återinföra lönesubventionen för nedsatt arbetsförmåga så att de olika stöden för sysselsättning bättre kan tillgodose de olika behoven och målen. Om man vill återställa lönebidraget för nedsatt arbetsförmåga till den nivå som gällde före reformen av sysselsättningsområdet eller säkerställa att det kan beviljas på lika villkor för alla personer med nedsatt arbetsförmåga i Lojo, måste anslaget mångdubblas och ökas under de kommande åren om man vill att de anställningsförhållanden som stöds med bidraget ska fortsätta år efter år. En sådan förändring i fråga om stöden inom sysselsättningstjänsterna som går i en riktning mot att betoningen ligger på lönesubvention för nedsatt arbetsförmåga ändrar karaktären på stöden inom sysselsättningstjänsterna så att stöden går från att vara en språngbräda till den öppna arbetsmarknaden till en situation där Lojo stad blir en permanent finansiär för dem som arbetar hos arbetsgivare utanför staden. 

Lojotillägg kommer att beviljas enligt de villkor som fastställs i bestämmelsen om Lojotillägget, lönesubvention för nedsatt arbetsförmåga kommer att beviljas enligt de villkor som fastställs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.  

Mer information Direktör för sysselsättningsområdet Erja Kononen, erja.kononen(at)lohja.fi

 Sysselsättningskoordinator Melinda Paunonen, melinda.paunonen(at)lohja.fi

Föredragande tf stadsstrukturdirektör Häkkinen Hannes

Beslutsförslag 

Stadsutvecklingsnämnden beslutar att

1. anteckna den utredning som lämnats med anledning av motionen

2. föreslå för stadsstyrelsen och vidare för stadsfullmäktige att motionen anses slutbehandlad.

Behandling

Avlägsnande  Stadsdirektör Petra Ståhl avlägsnade sig från mötet kl. 16.30 under behandlingen av detta ärende.

Beslut 

Stadsutvecklingsnämnden beslutade enligt förslaget.

För kännedom  Stadsstyrelsen

------------------------------------

Stadsstyrelsen 05.10.2026 § 322

Mer information Direktör för sysselsättningsområdet Erja Kononen, erja.kononen(at)lohja.fi

 Sysselsättningskoordinator Melinda Paunonen, melinda.paunonen(at)lohja.fi

Föredragande Stadsdirektör Ståhl Petra

Beslutsförslag

Stadsstyrelsen beslutar att

1. anteckna för kännedom att stadsutvecklingsnämnden har antecknat för kännedom den utredning som har lämnats med anledning av motionen och enligt vilken det i budgeten för 2027 kommer att föreslås anslag för beviljande av lönesubvention för nedsatt arbetsförmåga och anslag för sysselsättningsstöd för personer över 55 år.

2. lägga fram följande beslutsförslag för stadsfullmäktige:

Fullmäktige beslutar anteckna att motionen har slutbehandlats.

Beslut

Stadsstyrelsen beslutade enligt förslaget.

För kännedom Stadsfullmäktige

-------------------------------------

Stadsfullmäktige 26.10.2026  

Mer information Direktör för sysselsättningsområdet Erja Kononen, erja.kononen(at)lohja.fi                             

 Sysselsättningskoordinator Melinda Paunonen, melinda.paunonen(at)lohja.fi             

Beslutförslag

Beslut

För kännedom utdrag initiativtagarens namn
antecknas i förteckningen över initiativ

-------------------------------------